Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd på arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mäta socialt stöd (informativt stöd från chef, stämning på arbetsplatsen och nätverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare är identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial från 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anställda i norra Sverige som under åren 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen Fortsättning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Sömn är ett grundläggande behov för människan men inte sällan upplever människor som vårdas på sjukhus eller äldreboenden en försämrad sömnkvalitet. Dock är sömnen viktig för såväl hälsa som tillfrisknande. Vårdmiljön kan inverka både positivt och negativt på människans hälsa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar: (1) Vilka faktorer i vårdmiljön påverkar patienternas sömnkvalitet negativt? (2) Vilken effekt har omvårdnadsinterventioner i vårdmiljön på patienternas sömnkvalitet? Litteratursökningen resulterade i 18 relevanta studier.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Syfte:Syftet var att utvärdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och åsikter om vårdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala näsblödningar, samt undersöka vilka förbättringsmöjligheter som kunde finnas gällande vårdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vårdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnåtts vid användningen av detta. Den största vinsten ansågs vara att kunna vårda patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansågs grov och hård av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför användningen, men upplevde att det gick bättre än förväntat. Mer praktisk utbildning önskas av majoriteten.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter är något som vi anser saknas i den vetenskapliga världen och det är detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan få för effekter på kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: Då vi arbetar utifrån ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi är intresserade av att studera indikationer på samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod är det mest relevanta att använda.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler.

Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.     Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.     Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället..

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

Bakgrund och problematisering: Tjänsteföretag på konkurrensutsatta marknader motiveras att anpassa sina produkter utifrån kundernas efterfrågan där utvärdering och förbättring av en tjänsts kvalitet är ett tillvägagångsätt. Fallföretaget Vindsurfing.se studeras med en problembakgrund baserad på hur företag kan utvärdera kvalitet i sina tjänster och vilka positiva och negativa faktorer i produktionen av tjänsterna som går att identifiera utifrån kundernas uppfattningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den av konsumenterna upplevda kvaliteten på de nybörjarkurser som företaget Vindsurfing.se erbjuder. Detta för att identifiera olika faktorer med påverkan på kvaliteten som kan ligga till grund för utredning av hur verksamheten kan utvecklas i framtiden.Teori och modell: Litteraturgenomgång med utgångspunkt i begreppet service quality, dess definition, tillämpningar och mätinstrument. Nyckelmodeller är bl.a. Grönroos (1984) ?Service-Quality Model? och Parasuraman et al., (1985) ?Service-Gap-model?.

Vi har i egenskap av studenter samt privatpersoner uppmärksammat en tydlig trend gällande marknadsföring av produkter och tjänster. Vi ser att fler och fler företag erbjuder kringtjänster till deras produkter för att öka dess attraktivitet. Efterfrågan på marknaden tenderar också till att efterfråga dessa kringtjänster, så kallade mervärden. Vi har med denna uppsats sökt förståelse för mervärdeskapande, med fokus på hur företag kan använda sig av mervärdeskapande som en effektiv metod för differentiering. Med andra ord hur dessa kringtjänster kan vara relationsskapande genom kundlojalitet och därmed skapa kundsegment för företag.Vi har i denna undersökning genomfört en fallstudie på företaget Fazer restaurang.

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

The aim of this thesis is to investigate how purchasingmanagers in bookshops and public librarians reason withregards to their selection of fiction literature. Nineinterviews have been conducted in this qualitative studymade in the spring of 2013; four librarians, four bookmerchants, as well as a market director of a major chain ofbookstores. Our focus has been particularly directed toascertaining what influence the cultural-political mission oflibraries have had on the process of selection, as well as theextent to which factors such as demand and quality play apart in both organizations. We have been interested inseeing how libraries and bookstores compare with regards tothese factors, because of obvious differences in their goalsand purposes. Librarians see both the benefits and flaws intheir way of working, as well as in the way in whichbookstores conduct their business, and vice versa, that theyare often successful in cooperating, like when arrangingvisits from authors etc.

Företag och organisationer har sedan industrialismens första år arbetat med att försöka effektivisera produktionen. Effektiv produktion leder till billigare produkter, som i sin tur leder till ökad försäljning. Ett bra hjälpmedel för att uppnå denna effektivisering är införande av ett MPS-system. Systemet hjälper till att planera, organisera, samordna, styra och kontrollera materialflödet i företaget.Införandet av detta system är dock inte alldeles trivialt. Många experter säger att implementering av MPS-system är svårare än att introducera en ny produkt eller att etablera sig på en helt ny marknad.

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar.