Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen präglas av dålig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anställa en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försäljningsteknik bör vinförsäljningen öka på restaurangen.Syfte: Att kartlägga svenska restaurangers användande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar också till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. Trettiotvå restauranger valdes utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker vad undervisningstiden har för roll i den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Dagens högstadieelever har i snitt en timme mindre schemalagd matematikundervisning i veckan än för 35 år sedan, matematikkunskaperna hos dessa elever är också betydligt sämre än för 35 år sedan. En webbenkät skickades ut till matematiklärare runt om i Sverige, 148 stycken svarade på hur deras undervisningstid ser ut och vilken inställning de har till undervisningstidens, och ett par andra faktorers, inverkan på undervisningens kvalitet och variation. Resultaten visar på att de flesta lärare tycker att kvaliteten och variationen påverkas negativt av framförallt tre faktorer, för lite undervisningstid, för lite planeringstid och elevers kunskapsluckor. En analys visar att lärare med lite undervisningstid i högre grad tycker att undervisningstimmarna inte räcker till för att nå de nationella målen och kunskapskraven och att undervisningens kvalitet lider av detta.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.Våra frågeställningar är följande:- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål.

Inledning Wallenbergare var från början en elegant restaurangmaträtt bestående av en panerad kalvfärsbiff serverad med potatispuré, ärtor, lingon och skirat smör. Rätten torde vara uppkallad efter häradshövdingen Marcus Wallenberg någon gång under 1930- talet. Det finns många historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med säkerhet vem som serverade den för alldra första gången.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning påverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som användes under denna studie var en provmatlagning med en större mängd av variabler, en enkätundersökning gällande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnå en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestå av 75 % malt kalvinnanlår, 25 % kalvbräss, äggula, grädde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksättas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara väl kylda för att uppnå högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lägre sensorisk kvalitet än de prover som blandades mekaniskt.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kanbli påverkad med rodnader eller sår.Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom på oral mucosit.Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård..

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård..

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Detta examensarbete består av två delar, dels en översättning av en EU-relaterad text, dels en analysdel där översättningsproblem knutna till klarspråk diskuteras. Analysdelen består i sin tur av en textanalys av källtexten och en fördjupning i ett antal klarspråksfrågor som aktualiseras i översättningen. En av slutsatserna är att översättningens potentiella kvalitet i viss utsträckning är avhängig av källtextens kvalitet och komplexitet, och i vissa fall finns därför, i någon mån, en begränsning redan på källtextnivån. Vidare visas att en något friare överföring (än vad praxis är i den aktuella diskursen) kan vara till fördel för översättningen. Slutligen hävdas att textlingvistiska bearbetningar är ett bra sätt att öka läsarhänsynen och höja klarspråksfaktorn, samt att idiomaticitet är nära förbundet med klarspråk..

Fibromyalgi är ett tillstånd av okänd patologi och karaktäriseras av kronisk, diffus smärta samt ömhet vid palpation av specifika muskuloskeletala områden. Fibromyalgi är en kronisk sjukdom och därmed finns ingen behandling som botar sjukdomen. Dagens behandling, bestående av multimodala rehabiliteringsprogram innehållande exempelvis fysisk aktivitet och beteendeterapi, är därför till för att lindra symtomen. Patienter med fibromyalgi upplever även en reducerad livskvalitet. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskapsläget om vilken inverkan olika former av fysisk aktivitet har på livskvalitet hos personer med fibromyalgi.