Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Fler personer överlever idag en svÄr hjÀrnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har stÀllts inför en utmaning avseende dessa personer. DÄ det gÀller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom omrÄdet. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjÀrnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstÄnd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

AbstractIn 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att pÄ sikt kunna ersÀtta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersÀtta pÄ sikt, identifiera potentiella ersÀttare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jÀmföra hur informanter frÄn privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de tvÄ sektorerna gÀllande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero pÄ.Vi har intervjuat tio informanter frÄn tio olika organisationer, fem frÄn privat sektor och fem frÄn kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att mÄnga organisationer Àr missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. DÀrför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma Àmne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig Ät storleksmÀssigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar pÄ, Àr att de flesta organisationer har nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt för att identifiera potentiella chefskandidater och dÀrefter göra dem redo att ta över en ledande position pÄ sikt.

ProblemformuleringFörfattarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hÀnda om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skÀrnings-punkter. GÄr det att genom arbetsmetoder frÀmja möjligheter för skÀrningspunkter och öka innovationsförmÄgan genom intraprenörernas roll i organisationer?SyfteSyftet Àr att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skÀrningspunkter och översÀtta dem till arbetsmetoder.MetodGenom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivÄer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte.SlutsatsStudien visar att det Àr möjligt att anvÀnda Frans Johanssons (2005) teorier kring skÀr-ningspunkter i arbetsmetoder.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta arbete har behandlat frÄgan; om Lean produktion orsakat arbetsstress och om arbetsstressen hÀmmat innovationsutvecklingen..

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen Àr teoriprövande till sin karaktÀr och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgÄngen i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgÄngen den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras pÄ en fÀltstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. FÀltstudien bestÄr dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmÀn, nationella organisationer samt internationella organisationer men ocksÄ av primÀrkÀllor i form av tidningsartiklar frÄn i Ukraina.Denna studie nÄr i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlÀgger ocksÄ de avvikelser som denna uppvisar i förhÄllande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

Syftet med uppsatsen Àr att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhÀllsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av tvÄ organisationer som samverkar lokalt. UtifrÄn studiens resultat vill vi jÀmföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjÀlp av intervjuer. Slutsats: VÄr fallstudie visar att CSR Àr ett omdebatterat Àmne som Àr under stÀndig utveckling. NÀr tvÄ företag bestÀmmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumÀrke.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i vÀrlden. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohÀlsa i arbetslivet. Risken Àr stor att organisationer missar en del av sitt lÀrande och sinprestanda dÄ det blivit allt svÄrare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begrÀnsar tid, men ocksÄ vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingÄr i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt grÀnser. PÄ sÄ sÀtt har de benÀgenhet att utveckla nya strategier för att bÄde kunna hantera och optimera tid.Resultat: PÄfrestningen av att alltid vara tillgÀnglig, hantera en stor mÀngd information samt svÄrigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrÀvande.

Denna studie har genomförts för att skapa större förstÄelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrÄn tre teman: Vad som karaktÀriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna stÄr inför i och med den nya generationens intÄg pÄ arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade pÄ tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men pÄpekar Àven att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att Àndra sina attityder och vÀrderingar med tiden. Den största utmaningen man sÄg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.