Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Denna uppsats fokuserar pÄ arbetstrivsel i mÀnniskobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i SkÄne, med de speciella förhÄllanden som dessa innebÀr. RÄmaterialet i dessa organisationer utgörs av mÀnniskor ofta i behov av hjÀlp och stöd. Tidigare forskning visar pÄ att arbetstrivsel Àr ett fenomen som har stor betydelse för bÄde individ, grupp och samhÀlle. Det finns dÀrför en stor vinst i att försöka sÀtta sig in i de aspekter som bidrar till att stÀrka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. DÀrmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln pÄ en psykisk pÄfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

TeliaSoneras driftcentral har ett stort behov av att snabbt samla in statistisk data frÄn noder och kundanslutningar. Insamlat data anvÀnds sedan för att felsöka och ÄtgÀrda olika problem i nÀtet. För att sÀkerstÀlla den driftsÀkerhet och kvalitet som efterfrÄgas sÄ behöver ett av systemen vidareutvecklas. Applikationen som utvecklats ska förbÀttra insamlingen och lagringen av det statistiska datat för att snabba upp analyserna av kvalitet i xDSL-nÀtet. Kraven pÄ applikationen Àr att insamlingen, konverteringen samt lagring ska vara horisontellt skalbara.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en vÀlkÀnd styrmodell Àr BSC. Modellen har spridit sig till bÄde privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det pÄvisats pÄ senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom Àr det cirka 20 Är sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning Àr det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien Àr att utveckla förstÄelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera pÄ vilka erfarenheter kommuner och landsting har gÀllande BSC och varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat pÄ tvÄ kommuner och tvÄ landsting.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

I den hÀr uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur FörÀldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för RÀttigheter, Frigörelse, HÀlsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser pÄ missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger pÄ organisationernas egna material, frÀmst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) frÄn Ären 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som sjÀlv bÀr ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omstÀndigheter denne inte kunnat pÄverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker fÄr betydelse för vad vi tycker och tÀnker om sagda fenomen och dÀrmed hur vi handlar gentemot dessa. DÀrför Àr det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att pÄverka den samhÀlleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan fÄ konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vÄrt samhÀlle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

En knepig balansgÄng Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhÄllande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anstÀllda pÄ samma företag. Denna studie utgÄr frÄn fyra tidigare studier dÀr samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmÀtningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgÄr studien frÄn Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjÀnsteproduktionen samt utifrÄn Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mÀts inom call-centerbranschen genom att titta pÄ hur lÀnge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sÀtter av för efterarbete.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

SAMMANFATTNINGMĂ€nniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste Ă„ren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen pĂ„ och efterfrĂ„gan av projektledare har ökat kraftigt under en lĂ€ngre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbĂ€ttra resultatet av projekten. DĂ„ organisationer oftast Ă€r utsatta för konkurrens Ă€r det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bĂ€ttre för att inte gĂ„ miste om kunder och uppdrag. En organisation mĂ„ste dĂ€rför ta tillvara pĂ„ de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt anvĂ€nda dessa för att effektivisera och förbĂ€ttra andra projekt inom organisationen. DĂ„ det finns ett stĂ€ndigt behov av att förbĂ€ttra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera pĂ„ vilket sĂ€tt organisationer förhĂ„ller sig till begreppet kunskapsöverföring.

Syftet med studien var att granska hur smÀrta och smÀrtbehandling hos barn under 12 Är med lÄrbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvÄrdnadsjournalen pÄ akutmottagningen pÄ Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes pÄ journaler tillhörande de barn med lÄrbensbrott som vÄrdats pÄ akutmottagningen under en femÄrsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet anvÀndes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. UtifrÄn dessa kunde dokumentationen poÀngsÀttas och frekvensen av dokumentationen rörande smÀrta och smÀrtbehandling berÀknas.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smÀrtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smÀrtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie. Patienter som genomgÄtt kirurgi tilldelades en enkÀt angÄende sina upplevelser av smÀrtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.