SammanfattningStudiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrÄn berÀttelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser pÄ sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt fÄ ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrÄn de berÀttelser de ger. Vilket följande frÄgestÀllningar blir: vad Àr rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna pÄ sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna pÄ profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger pÄ kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den hÀr undersökningen bygger pÄ tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens RÀtt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen anvÀnder vi en analysmodell dÀr vi analyserar varje relation utifrÄndimensionerna nödvÀndig eller ej nödvÀndig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jÀmförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa pÄ skillnader mellan givare och konsumenter. VÄr slutsats pekarmot att den stora skillnaden Àr att medlemmarna och Djurens RÀtt arbetar mot sammamÄl, vilket gör att det inte finns nÄgon skillnad mellan Djurens RÀtts intresse ochmedlemmarnas. Beroende pÄ hur nödvÀndig varje givare bedömer sin relation medDjurens RÀtt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvÀndighet gör att personenblir medlem.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

De flesta sociala och ekonomiska förÀndringar som sker inom organisationer Àr ett resultat utav spridningen av idéer eller fenomen. För denna studie sÄ Àr det redovisningsinnovationers spridning med direkt eller indirekta krav pÄ tillÀmpning bland organisationer inom den offentliga sektorn som Àr av intresse. Studiens undersökningsomrÄde Àr fokuserat pÄ att studera detta fenomen utifrÄn hur redovisningsinnovationen komponentavskrivning spridits och antagits inom Norrlands kommuner. Rekommendationerna frÄn RÄdet för Kommunal Redovisning som behandlat komponentavskrivning har tidigare inte innehÄllit nÄgot explicit krav pÄ tillÀmpning av metoden. Detta förÀndrades dock i och med den senaste rekommendationen frÄn Är 2014 som innehÄller ett explicit krav.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anstÀllda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet pÄverkar sÀttet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu vÀljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stÀmpel dÄ ett av företagsledningarnas frÀmsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anstÀllda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lÀgger man större vikt vid mÀnniskors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns nÄgra gemensamma strategier i sÀttet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jÀmfört upplevelserna hos ett urval individer i tvÄ olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att vÀlja tvÄ skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi fÄ en förstÄelse för hur organisationsstrukturer ocksÄ kan komma att pÄverka upplevelsen.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

??FörsÀljningsbranschen anvÀnder sig av bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar, vilka kan bidra till att fÄ sÀljare motiverade. En fallstudie har genomförts pÄ ett försÀljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju sÀljare i tvÄ smÄ organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. FrÄgestÀllningen i studien var att förklara hur sÀljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetÀra och icke-monetÀra belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan sÀljarnas motivation av belöningar beroende pÄ organisationens storlek.

I samhÀllet idag förekommer arbete i team i stor utstrÀckning och inom de flesta branscher. Att fÄ dessa team att fungera vÀl och prestera som förvÀntat Àr ofta en utmaning. Det gÀller Àven mÄngprofessionella team dÀr individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta pÄ HR-ansvariga och chefer i arbetsledande stÀllning som mÄste fÄ dessa individer att inte bara fungera utan prestera vÀl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer frÄn en bredd av organisationer, allt frÄn vinstdrivna företag i den privata sektorn till vÄrdverksamheter inom offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingÄr antingen i HR-avdelningen eller utövar arbetsledning över dessa tidigare nÀmnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom omrÄdet grupputveckling och mÄngprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mÄngprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig vÀldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mÄngprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhÄllande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mÄngprofessionella team.Slutsatsen Àr att det Àr vÀldigt viktigt för organisationen att kÀnna till och arbeta med teamutveckling, förstÄ grupputvecklingsprocessen samt förstÄ att mÄngprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team nÀr det kommer till gruppens utveckling..

Detta examensarbete Àr genomfört pÄ Scania CV AB i SödertÀlje, pÄ deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania Àr ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania Àr idag vÀrldens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att sÀkerstÀlla kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda bÄde simuleringar och tester pÄ insprutningssystemens ingÄende komponenter. För en injektor finns det en hel del test som mÄste genomföras för att sÀkerstÀlla dess prestanda och kvalitet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Vid bytet frÄn grundvattentÀkt till ytvattentÀkt i Bjuvs kommun började klagomÄl om dricksvattnets kvalitet att strömma in till NordvÀstra SkÄnes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga klagomÄlen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning lÄg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehÄll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol dÄ dessa föreningar Àr kÀnda för att orsaka dÄlig lukt och bismak pÄ dricksvatten.

MÄnga av de verktyg som anvÀnds för mÀtning och styrning av prestationer i offentliga organisationer Àr hÀmtade frÄn privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mÄl och styrning Àn privata företag, vilket försvÄrar mÄluppföljningen. Denna uppsats syftar till att fÄ en förstÄelse av Trafikverkets anvÀndning av prestationsmÀtning samt tillÀmpning av mÄl- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kÀnnedom kring hur mÀtning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mÀtning och styrning av mÄl fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.