SAMMANFATTNING Problem: Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

Denna uppsats Àr behÄllningen av en fÀltstudie som har gjorts pÄ ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har anvÀnt mig av bÄde primÀr (intervjuer) och sekundÀr data (hemsida, hÄllbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda pÄ hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de Àmnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. NÄgra av teorierna Àr Porters vÀrdekedja, Normanns gemensamma vÀrdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

SammanfattningTitel: Thank you for dining with us! En fallstudier av mystery dining pĂ„ O`LearysFörfattare: Maria Andersson, Cecilia Karlemark och Maria LöhrHandledare: Jörgen Eksell och Veronica ÅbergNyckelord: Kvalitet, servicekvalitet, kvalitetsarbete, OÂŽLearys, mystery dining, mystery shopping, utbildning. Problem: Kvalitet i ett serviceföretag gĂ„r endast att mĂ€ta i vissa avseenden. Problematiken uppstĂ„r eftersom kvalitet vĂ€rderas efter ?kundupplevd tjĂ€nstekvalitet? som utgĂ„r frĂ„n gĂ€stens egna bedömningar och preferenser. Följaktligen Ă€r det oerhört viktigt att ledningen kontrollerar och tillser att deras personal levererar god service under hela servicemötet.

Uppsatsen syfte Àr att analysera förÀndringarna hos tre mikrofinansiella organisationer dÄ de gjorde ett intrÀde pÄ aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet lÄntagare, hur fattiga lÄntagarna Àr, Äterbetalningsfrekvensen, rÀnteförÀndringar och vinstförÀndringar. Studien Àr begrÀnsad till tre Är - Äret före intrÀdet, intrÀdesÄret samt Äret efter intrÀdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal lÄntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka Äret efter IPO, bÄde SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gÀllande nivÄ av fattigdom stÀmmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjÀlper de endast mindre fattiga mÀnniskor.

Studiens syfte var att undersöka och sÀtta ord pÄ medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrÄn tvÄ teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen Àr Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, HÀllstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen anvÀndes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt tvÄ individuella intervjuer med tvÄ delande chefer pÄ tre verksamheter inom Human service organisationer, dÀr konceptet med delat ledarskap tillÀmpas eller har tillÀmpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat frÄn nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och fÄ nackdelar om rÀtt förutsÀttningar finns. Slutsatsen Àr att delat ledarskap Àr nÄgot alla tjÀnar pÄ ?om uppdelningen av det delade ledarskapet Àr vÀl genomtÀkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

In this master thesis I investigate different views on literary quality in two quite different library journals; Biblioteksbladet and Bibliotek i SamhÀlle. One aim of the study is to see whether the ambiguity of the term literary quality is considered. Since there is no universally accepted definition of literary quality to be found the analysis is inspired by discourse analysis. This theoretical frame work starts off in the assumption that our views of the world are much dependent the way we describe it. The work of Finnish scholar Sanna Talja is presented and the results of this thesis are compared with the three perspectives on music culture that are presented in her book.

Bakgrund: MÀnniskor som stÀller upp frivilligt i ideella organisationer mÄste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnÄ gemensamma mÄl, men gÄr det att styra dessa mÀnniskor? Det ligger nÄgonting paradoxalt i tanken pÄ styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling nÄgot som sker spontant, sjÀlvvalt och oombett? Samtidigt som samhÀllet stÀller krav pÄ att organisationerna skall uppnÄ konkreta resultat, kan de frivilliga nÀr som helst hoppa av om det inte lÀngre kÀnns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det Àven Àr viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsstÀlla deras personliga önskemÄl sÄ att de inte lÀmnar organisationerna.

Ett sÀtt att skapa systematik, struktur och rutiner i företagets kvalitetsarbete Àr att anvÀnda ett kvalitetsledningssystem. Ett ledningssystem Àr effektivt för att sÀkra tillfredstÀllelse för bÄde kunder och övriga intressenter, genom bland annat högre lönsamhet och sÀkrare produkter. Ledningssystem finns, förutom för kvalitet, Àven för ett antal andra arbetsomrÄden sÄsom sÀkerhet, arbetsmiljö, miljö och ekonomi. Företag kan nÄ samordningsfördelar genom att integrera sina olika ledningssystem. Vanligt Àr att systemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö integreras.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Forskning inom temporÀra organisationer har tidigare fokuserat pÄ förtroende frÄn projektledarens perspektiv, dÀrmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrÄn medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgÄngspunkt frÄn medarbetare i temporÀra organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor pÄverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart Àr vissa egenskaper som anses vara grundlÀggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer dÀr insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jÀmförts med studiens teoretiska utgÄngspunkter. Vi kunde dÀrefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benÀmningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om ansiktsattraktivitet hÀnger samman med kvalitet i vÀnskapsrelationer. Hypotesen utgick ifrÄn att likhet i ansiktsattraktivitet pÄverkar valet av viktigaste vÀn samt att en lÄg skillnad i ansiktsattraktivitet mellan personerna gynnar relationskvaliteten. Tidigare forskning har antingen undersökt attraktivitet eller vÀnskapsrelationer. VÄr uppsats knyter samman dessa tvÄ faktorer. 150 tonÄrspojkars ansiktsattraktivitet bedömdes med hjÀlp av ett eget utformat instrument.