Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer beskriva nÄgra förÀldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrÄgor som stÀlls Àr: Vad Àr lek enligt förÀldrarna?, Vilken roll anser sig förÀldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig förÀldrarna information om leken? I litteraturgenomgÄngen redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sÀtt att se pÄ leken och se vad som behövs för att leken ska uppstÄ. Den tidigare forskningen presenteras ocksÄ utifrÄn tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen förÀldraperspektivet.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

I den svenska vĂ„rden drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vĂ„rdskada, det vill sĂ€ga en undvikbar skada direkt orsakad av vĂ„rden (Socialstyrelsen, 2008; ÖdegĂ„rd, 2007). VĂ„rdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbĂ€ttringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien Ă€r att beskriva innehĂ„llet i de patientavvikelser som registrerats av personal pĂ„ sjukhus. InnehĂ„llet beskrivs avseende vilka hĂ€ndelser som registrerats och vĂ„rdpersonalens beskrivningar av hĂ€ndelseförloppet. Studien innehĂ„ller bĂ„de kvalitativa och kvantitativa delar.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Bakgrund Hela familjen pÄverkas nÀr ett barn drabbas av cancer. Det Àr sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Syfte Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva hur syskon till barn med cancer pÄverkas. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom Ă€mnet mat och hĂ€lsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, tvĂ„ kostrĂ„dgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att fĂ„ utlĂ„tanden frĂ„n olika yrkeskategorier.UtifrĂ„n forskningen som granskats Ă€r det tydligt att det finns varierande Ă„sikter om vad som Ă€r nĂ€ringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör Ă€ta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det Ă€r olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, förĂ€ldrars Ă„sikter och önskemĂ„l frĂ„n barnen..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i sĂ„ fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förĂ€ndrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat pĂ„ Ă€r om kultursidorna har förĂ€ndrats nĂ€r det gĂ€ller innehĂ„ll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i sĂ„ fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig frĂ„n Expressens och i sĂ„ fall hur. NĂ„got som ocksĂ„ har undersökts Ă€r om det har skett en kommersialisering av innehĂ„llet pĂ„ Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i sĂ„ fall har tagit sig uttryck. Detta har bĂ„de undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser pĂ„ uppslaget.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..