Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltågförare och spårvagnsförare vid Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmågor och värderingar är viktiga i yrket som tunneltågförare och spårvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkät och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmågor, arbetsvärderingar och interpersonella värderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmågorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthållighet, rumsuppfattning/avståndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste värderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/säkerhet. Rekommendationen är att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanställning för att möjliggöra bättre matchning mellan arbetskrav och individ..

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet.Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer medtjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som deövriga 6 intervjupersonerna..

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Små företag har ofta svårigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag är dock företag som är duktiga på att se möjligheter och förstå vad som måste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag måste bygga nätverk för att hålla kostnaderna nere. Den här uppsatsen belyser användningen av personliga nätverk i entreprenöriella småföretag, samt orsaker till varför och hur de används. Metoden bestod av intervjuer i två fallstudieföretag.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur fastighetsmäklare, genom sitt personliga bemötande, kan påverka tjänstekvaliteten. Uppsatsen belyser hur fastighetsmäklare ser på sambandet mellan personligt bemötande och upplevd tjänstekvalitet och hur de arbetar med det personliga bemötandet för att leverera en tjänst med hög kvalitet. Eftersom begreppet kvalitet vidare kan definieras på många olika sätt beskriver även uppsatsen hur fastighetsmäklare väljer att definiera begreppet. Vi har gjort tre fallstudier på MäklarBYRÅN, HSB Mäklarna samt Svensk Fastighetsförmedling. Undersökningarna har resulterat i ett påvisat samband mellan den kundupplevda tjänstekvaliteten och det personliga bemötandet.

Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionernaSäkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år.Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation.