Sökresultat:
14105 Uppsatser om Kvalitativa kriterier - Sida 54 av 941
FRÄMJA & FÖREBYGGA - hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan
Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.
Det dialogiska klassrummet : En studie av hur dialogisk undervisning kan realiseras och vilka attityder eleverna har till undervisningen
I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.
Är alla lärare svensklärare? En undersökning om olika ämneslärares förhållningssätt till gymnasieelevers språkutveckling med fokus på det muntliga
Vår undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielärare med olika ämneskombinationer förhåller sig till elevers språkutveckling. Undersökningen beaktar även kursplanernas formuleringar kring språk samt hur lärare i vår undersökning förhåller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger på elevers muntliga språkutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används för att uppnå vårt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrån en kvalitativ närläsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.
Vårdplanering och stödinsatser : En studie av kontaktpersonalens arbete på två trapphusboenden i Eskilstuna kommun.
Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet.
Det kvalitativa historiemedvetandet : ett försök till att finna en metod att söka detta
Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..
Hur kan förskolor arbeta med hållbar utveckling?
Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..
Belöningssystem i tjänsteföretag: en fältstudie på ett IT-företag
Under senare år har konkurrensen bland företag ökat, vilket i sin tur lett till att företagen måste arbeta mer för att behålla sina anställda eftersom trender visar att människor är mer benägna att byta arbetsplats i dagsläget. Ett sätt för att göra detta är att införa ett belöningssystem där personalen blir belönade för extraordinära insatser. Det krävs dock vissa kriterier för att ett sådant system skall kunna implementeras och det är bland annat att företaget måste veta vad de vill uppnå med belöningssystemet. Vidare bör de veta vad för slags belöningar som skall utgå samt ha noggranna uppföljningar av systemet för att kunna göra vissa fortlöpande förändringar. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur tjänsteföretag utformar belöningssystem samt att utvärdera ett specifikt tjänsteföretags förslag på belöningssystem.
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.
? Allt börjar och slutar med dig? : Aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund
Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.
Språket och det kulturella kapitalet : En studie av sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga
Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI). Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.
Små aktiebolag + Revision = ett måste vid kreditärenden
Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.
Politisk professionalisering och röda tårtspadar
Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.
Bedömning av compliance i en interventionsstudie mot barnfetma : Granskningar av matdagböcker och målformuleringar i Primroseprojektet
Bakgrund:Prevalensen av övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen de senasteårtionden. Primroseprojektet är ett forskningsprojekt som studerar möjligheten att förebyggabarnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskans compliancetill den interventionsmanual som används förväntas vara viktigt för resultatet.Syfte:Att inom ramen för Primroseprojektet bedöma hur föräldrar och BVC sjuksköterskor, isamband med att barnet genomgår hälsoundersökning vid tolv månaders ålder påbarnavårdscentralen, följt Primrosemanualens instruktioner.Metod: Matdagbok och målformuleringsblad granskades utifrån om de var ifyllda enligtmanualens instruktioner. Målformuleringsbladet poängsattes också utifrån den detaljnivåmålen var formulerade.Resultat:Nästan 75 procent av de inkomna matdagböckerna var ifyllda på ett korrekt sätt.Resultatet av poängbedömningen av målformuleringsbladen visade att sjuksköterskantillsammans med föräldern inte hade formulerat detaljerade mål i den omfattning som varönskvärd.Slutsats:Instruktionerna för hur matdagböckerna skulle fyllas i var tydliga. Den låga gradenav detaljerade mål tror författarna beror på en bristande överensstämmelse mellan hurinstruktionerna till sjuksköterskan var formulerade och de kriterier som skulle vara uppfylldaför att få poäng. .
Private equity-företag - centrala investeringskriterier vid buyout-investeringar
De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar.
Mediebranschen + och modebranschen = En kärlekshistoria utan ände : En studie kring medie- och modebranschens möjliga påverkan på unga kvinnors klädkonsumtion.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode. .