Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var:Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om.

Lärare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsättningar och intressen så att varje elev möts på sin kunskapsnivå och får den uppmuntran, hjälp och det stöd som krävs för att tillägna sig kunskap. Alla elever är olika och behöver därför olika metoder och inlärningstid. Ämnet är relevant då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att en del pedagoger är dåligt förberedda att möta varje elev, alltså att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom Kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra olika skolor. Pedagogerna är verksamma i årskurs 4-5.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra åldersblandad och åldersindelad undervisning från år 4 - år 6 ur ett lärarperspektiv. Metoden som används är Kvalitativa intervjuer. Materialet består av sju olika lärare på fyra olika skolor, två med åldersblandad och två med åldersindelad verksamhet. Resultatet visar att det i första hand inte handlar om vilket pedagogiskt arbetssätt man väljer när man vill utveckla dagens skolverksamhet, utan mer om hur intresserade, engagerade, flexibla, samarbetsvilliga och utvecklingsbenägna lärarna är. Slutsatsen som dras är att det är svårt eller rättare sagt omöjligt att svara på frågan:"Vilka konsekvenser får olika pedagogiska arbetssätt för elevernas utveckling?" Det beror på att det finns så många olika faktorer som påverkar resultatet..

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem Kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer..

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av Kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på Kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Arbetets syfte är att beskriva och förstå vad fem stycken framgångsrika svenska klädskapare själva uttrycker som avgörande för sin framgång. Med framgång menas i arbetet framgång ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgångspunkt i fem Kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste årsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klädskaparna själva uttrycker vara avgörande för sin framgång.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på Kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad språkmiljö, som ledde till ett framgångsrikare andraspråkslärande. Detta inbegrep bl.a att upprätta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andraspråkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lärares upplevelser av planernas betydelse för framgångsrikare andraspråkslärande. För den undersökningen valde jag Kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, från samma land med samma modersmål. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lärande-/skolsituation.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom Kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på Tydlig svenska och Lättläst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och Kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp.

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har Kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Läroböcker i religionskunskap har varit omdiskuterat därför att informationen ofta kan upplevas som inaktuell. Syftet med vårt examensarbete är därför att se hur några lärare väljer läroböcker i ämnet religionskunskap. Vidare kommer vi att ta reda på elevernas inställning till religionskunskapsämnet. Vi kommer att göra Kvalitativa intervjuer med lärare och elever från två olika skolor, för att kunna uppnå vårt syfte. Resultatet av vår undersökning visar att resurserna inte är tillräckliga på skolorna och att religionskunskapsböcker dessvärre inte prioriteras.

Syftet med studien har varit att kartlägga relationer mellan sponsorer och svenska ideella elitidrottsföreningar och hur dessa utvecklas över tid. En deduktiv studie användes för att besvara syftet med både kvantitativa och kvalitativa inslag som är genomförd genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sponsorsamarbeten går att ses som en livscykel där relationerna förändras över tid. Framförallt ökar samarbetet och det blir högre ömsesidigt beroende mellan parterna. Relationen blir även mer informell, där kommunikation sker mer informellt.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lärare betraktar förändringen från kvartsamtal till utvecklingssamtal. Vår studie har byggt på fem Kvalitativa intervjuer med lärare på en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna är, tiden som samtalet får ta i både förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lärarna har skapat bättre förutsättningar för att kunna uppnå en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det är dialogen som lärarna upplever som den stora förändringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..