Syftet med examensarbetet har varit att få en inblick i de manliga restaurangägarnas syn påledarskap och jämställdhet, samt hur de arbetar med frågor kring ämnet. Fyra manligarestaurangägare valdes ut strategiskt för Kvalitativa intervjuer. En analys av det empiriskamaterialet gjordes for att hitta likheter i restaurangägarnas svar. Resultatet som baserar sig pårestaurangägarnas åsikter och erfarenheter av ledarskap och jämställdhet, är att det ska varakunskap och inte kön som är avgörande för tillsättandet av chefer och ledare. Trots dessaåsikter är det ingen av restaurangägarna som arbetar aktivt med jämställdhetsarbete, men fleraser sig som ledande inom jämställdhet..

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via Kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med Kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels Kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever.

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av Kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort Kvalitativa intervjuer.

Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av Kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning..

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom Kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil påverkar valet av relationer under barndomen, tonårs- och nutid. Utgångspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frågeställningen var: Kan man med Kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende på uppväxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nära respektive ytlig relation. Med hjälp av enkäten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrån Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen är densamma i barndomen och i vuxen ålder och att den påverkar vänskaps- och kärleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn på naturvetenskap påverkar barnens förståelse och kunskaper om växter i närområdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrågor som ger oss möjlighet att undersöka och svara på syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra Kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn på en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrån vårt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om naturvetenskap.

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, Kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät.

Bakgrund: Kunskap i matematik är idag en nödvändighet för alla individer. Förståelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprätthåller sociala regler, beskriver sin omvärld och löser problem. Som vuxen är matematiken grundläggande för ett demokratiskt tänkande, underlättar vardagsbeslut och yrkesliv. Därför ska varje barn tidigt utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssätt på förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan användas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att använda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lärande samt den praktiska användningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört Kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angående vardagsmatematiken i förskolan.

År 2005 införde IASB nya redovisningsprinciper som innebar att tillgångar skall värderas till verkligt värde. Syftet med de nya principerna var att de skulle öka redovisningens kvalitativa egenskaper och skapa finansiella rapporter som var relevanta, jämförbara, begripliga och tillförlitligt framställda. Värdering till verkligt värde baseras på marknadspriser från en aktiv marknad för lika eller likartade tillgångsslag. Saknas en aktiv marknad för tillgångsslaget föreslår IASB att företaget ska basera tillgångsvärdet på en bedömning av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera. Att bedöma framtida kassaflöden är en komplicerad process som innebär att en mängd antaganden och bedömningar måste göras.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom Kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Abstract Syftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter, och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som har erfarenheter av läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig att tidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder. Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen och elevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta på olika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel..