Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fÄnga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har anvÀnt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser pÄ barn, lÀrande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet gÄr det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men ocksÄ vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte Àr en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nÄ fram med sin identitet till en lokal marknad. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder pÄ en lokal marknad?3.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur baslÀrare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad Àr viktigt att lÀra ut för att eleven ska kunna skapa sjÀlv? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara pÄ tio frÄgor. I resultatet visade det sig att lÀrarna hade en hel del likheter i sitt sÀtt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det Àven fanns olika sÀtt att undervisa.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mÄngfald sÀtts inom litteraturen i motsatsförhÄllande till varandra dÀr det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mÄngfald kÀnnetecknar olikheter hos mÀnniskor genom exempelvis kön, Älder och etnicitet. Vi ansÄg det dÀrmed vara spÀnnande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mÄngfald förhÄller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de Àven arbetar med mÄngfald. DÀrför ansÄg vi skulle vara ett lÀmpligt företag för oss att undersöka för att besvara vÄr stÀllda problematik. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hÀmmar eller frÀmjar mÄngfalden i ett företag.

Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma hur lÀrare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter ocksÄ fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstÄr.Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielÀrare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jÀmförelse av den litteratur jag tagit del av och lÀrarnas svar. Resultatet visar att konflikter Àr vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid ocksÄ ökat. Det stÄr ocksÄ klart att konflikthantering borde övervÀgas som en del av lÀrarutbildningen..

Skolan befinner sig i en förÀndringsprocess dÀr lÀrares auktoritet inte lÀngre Àr sjÀlvklar, istÀllet söker lÀrare efter nya sÀtt att hÄlla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid dÄ konflikter tillÄts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lÀrares vardag.Syftet med denna undersökning Àr att se pÄ hur lÀrare hanterar konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet och mellanstadiet. Dessutom Àr syftet att undersöka vilka faktorer hos lÀrarna som pÄverkar hur de hanterar konflikter. FrÄgestÀllningen handlar om hur lÀrare hanterar konflikter och hur de förstÄr vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förstÄelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skönlitteraturens stÀllning i historieundervisningen. Vi har Àven undersökt i vilket ÀndamÄl lÀrarna arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen och om deras arbetssÀtt med skönlitteratur kan bidra till att fördjupa historiemedvetande. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lÀrare i Ärskurserna 4 till 6. VÄrt huvudresultat, i vÄr undersökning, Àr att lÀrarnas arbete med skönlitteratur delvis kan bidra till fördjupat historiemedvetande i historieundervisningen..

I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen dÀrpÄ, den 24 maj 2013. Fokus ligger pÄ olika gruppers förekomst som kÀllor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen.Uppsatsen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar pÄ vilket utrymme olika grupper fÄr i egenskap av kÀllor. Artiklarna har samlats in och dÀrefter analyserats utifrÄn variabler som grupp, kön och citatlÀngd. I den kvalitativa delen undersöks pÄ vilket sÀtt kÀllorna framstÀlls i tre utvalda texter.

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Äldre fastigheter ger staden ett mĂ„ngfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De Ă€r dock ofta energislukande med dĂ„ligt vĂ€rmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. GĂ„r det att renovera Ă€ldre byggnader sĂ„ att de blir energisnĂ„la och uppfyller samtidens byggnormer? InnebĂ€r en sĂ„dan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter gĂ„r förlorade? Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n kvarteret Oket som bestĂ„r av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende pĂ„ konstruktion och arkitektonisk stil.

Den hĂ€r uppsatsen behandlar frĂ„gor om hur individer söker skönlitteratur. Hur vĂ€ljer mĂ€nniskor att lĂ€sa det de lĂ€ser? Vilka strategier anvĂ€nder de sig av för att söka skönlitteratur? Hur söker man skönlitteratur pĂ„ biblioteket? Är de verktyg som finns att tillgĂ„ en tillrĂ€cklig resurs för lĂ„ntagare nĂ€r de söker litteratur pĂ„ biblioteken? I den kvalitativa intervjustudien framkommer att indexering och katalogisering Ă€r verktyg av underordnad roll vid sökning av skönlitteratur. I slutdiskussionen presenteras idĂ©er om hur biblioteken kan anvĂ€nda sig av andra vĂ€gar för att presentera lĂ€sare med böcker som passar deras behov..

Testikelcancer Àr den vanligaste cancerformen hos svenska mÀn i Äldrarna 25-40. Trots risk för metastaser överlever mer Àn 95%. Fysiska och psykosociala bieffekter försvÄrar dessa mÀns livssituation efter diagnosen. Syftet med denna studie var att belysa copingstratgier hos mÀn med testikelcancer. En litteraturstudie grundad pÄ kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes.