Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.

Titel: FastighetsmÀklarens personliga varumÀrke ? JAG ABNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anna Wassberg & Evelina ErikssonHandledare: Per-Arne Wikström Syfte: DÄ en fastighetsmÀklares framgÄng till största del bestÄr i hur vÀl denne sköter sina kundkontakter Àr det viktigt att det budskapet som sÀnds ut stÀmmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det Àr fastighetsmÀklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, Àr det fastighetsmÀklarens personliga varumÀrke som har störst betydelse för om det blir en affÀr eller inte. Detta Àr anledningen till att studien har genomförts, dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vad ett personligt varumÀrke Àr och hur man kan anvÀnda sig av det i jobbet som fastighetsmÀklare.Metod: Studien baseras pÄ litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie.Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumÀrke som mÄste förvaltas. Samt att ryktet Àr en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte.

PÄ sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar pÄ det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bÀttre Àn den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i mÄnga fall vilar pÄ individuella preferenser snarare Àn pÄ vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktÀriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp frÄn denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnÄr vi genom att tillÀmpa logistisk regression, elastic net och boosting tillÀmpat pÄ klassificeringstrÀd pÄ sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmÄgan varierar med datamaterialen.

Bakgrund och Problem: Den internationella redovisningen blir allt mer harmoniserad, vilket mÀrktes genom att Sverige införande IFRS 2005. Vid införandet var IFRS-redovisningen i företagens finansiella rapporter ?minst sagt rörig?. Det blev tydligt att företagen var i behov av att anpassa sig för att kunna applicera de nya kraven. Eftersom företagen behövde en inkörningsperiod kunde detta medföra att företagen brast i sina upplysningar.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men ocksÄ om det finns eventuella förutsÀttningar som mÄste förÀndras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer pÄ ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. UtifrÄn detta sammanstÀlldes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudomrÄden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen Àr att det inte finns bara en teori att förhÄlla sig till, utan det gÀller att kunna hantera kontexten och förutsÀttningarna, och utifrÄn den kunna anpassa sig.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Bakgrund och problem: PÄ arbetsplatser kan mÀnniskor bli sjuka eller skadas pÄ grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhÀllet och individen sjÀlv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus pÄ detta omrÄde och utövar pÄtryckningar pÄ företagen att arbeta med denna frÄga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbÀttra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att erhÄlla information om arbetsförhÄllanden i organisationen Àr genom mÀtning.

Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

SyfteUppsatsens syfte Àr att identifiera abnormala prisrörelser pÄ petroleummarknaden i anslutning till orkaner. Om sÄdana kan identifieras undersöker vi statistiskt i vilken mÄn de kan förklaras av National Hurricane Centers rapporter om orkanernas egenskaper. Teoretiskt perspektivDet teoretiska huvudperspektivet utgörs av den effektiva marknadshypotesen och dess grundantagande om att priset pÄ en tillgÄng Àr en Äterspegling av all, för marknaden, tillgÀnglig information. MetodGenom att genomföra en eventstudie dÀr olje- och petroleumindexet DJ-AIGP studeras under orkanperioder undersöker vi om det under dessa perioder existerar abnormala avkastningar. Eventuella abnormala avkastningar söker vi statistiskt förklara med de stormvariabler som rapporteras av NHC.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som Àr sammansÀttningar av mer Àn en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det sÀrskilt svÄrt att sÀrskilja rÀnta frÄn kapitalvinst..