Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.

SAMMANFATTNING Titel: ByrÄrotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers stÄndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyrÄerNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag frÄn EU sÄ skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrÄ efter ett antal Är av sammanhÀngande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att ÄterupprÀtta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förÀndringar för de lÀnder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers stÄndpunkt till EU-förslaget om byrÄrotation. MÄlet Àr att forskningen skall bidra till en djupare förstÄelse för debatten i Sverige avseende byrÄrotation och dÀrmed anvÀndas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig stÄndpunk för Sveriges stÀllningstagande till EU-förslaget.

VÀrmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, Àr inte nÄgon nyhet pÄ marknaden. Attegenskaperna hos virke förÀndras dÄ det utsÀtts för höga temperaturer har varit kÀnt lÀnge och flera metoder förvÀrmebehandlinghar utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock vÀrmebehandlat virke inte slagit igenom pÄ marknaden inÄgon större grad.VÀrmebehandlat virke tillskrivs en mÀngd förbÀttrade egenskaper jÀmfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstÄnd motnedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. FÀrgen pÄ virket förÀndras ocksÄ vid vÀrmebehandling. Virket blir mörkare vilketgör det attraktivt som alternativ till populÀra trÀslag som inte vÀxer i Sverige.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkÀnt?. Varför vÀljer vissa elever att strÀva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever pÄ ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstÄ vilka motivationsaspekter som kan pÄverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever vÀrderar betyg olika, nÄgon elev tvivlar pÄ sin förmÄga att kunna prestera ett A, samt att eleverna pÄverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvÀrvas. Av den anledningen ansÄgs det intressant att ta reda pÄ vad rekryterarna pÄ rederierna baserar sina beslut pÄ vid anstÀllning av styrmÀn. Syftet med denna undersökning blev dÀrför att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr mest avgörande nÀr en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att fÄ en djupare bakgrundsförstÄelse för Àmnet söktes det efter tidigare arbeten angÄende rekrytering av juniorstyrmÀn. Efter det kunde nÄgra faktorer uteslutas och nÄgra faktorer var i behov av att undersökas vidare.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hÀlsa och vÀlbefinnande. Begreppet arbetsförmÄga Àr ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmÄga Àr det viktigt att bedömaren anvÀnder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjÀlpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien Àr att kartlÀgga olika bedömningsinstrument som mÀter arbetsförmÄga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet anvÀnder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Problem: Hur gÄr bankernas kreditberedning till nÀr en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förÀndringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro pÄ kredit-givning till smÄföretagare.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av smÄföretagares lÄneansökningar gÄr till i skenet utav lagÀndringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frÄgestÀllningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propÄ av en smÄföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagÀndringarna som berör smÄföretagande vid kreditbedömningen till smÄföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begrÀnsning av kreditupplysning och förÀndring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lÄgkon-junkturen för bankernas kreditgivning till smÄföretagare?Metod: Arbetet bygger pÄ en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt inom ramen för den gyllene medelvÀgen som har en vÀxelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger pÄ Ätta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: NÀr ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas Àr den vanligaste finansieringskÀllan insats av eget kapital och krediter i form av banklÄn. Bankernas kreditgivning har ett begrÀnsat risktagande varför det ofta kompletteras med lÄn hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebÀr en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehÄller en kvalitativ analys av affÀrsidé, marknadssituation, konjunkturlÀge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

IIR-filter Àr överlÀgsna traditionellt skapade FIR-filter pÄ mÄnga punkter. De klarar sig med en klart lÀgre ordning för att realisera ett filter med samma egenskaper. En nackdel Àr dÀremot att filtret Àr klart kÀnsligare för koefficient kvantisering och förlorar sina egenskaper nÀr koefficienterna Àndras, detta intrÀffar Àven om förÀndringen Àr liten. Genom den speciella struktur som vÄgdigitala filter anvÀnder sig av kommer man runt detta problem. Det betyder bl.a.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framstÀlls i utvalda exempel frÄn tidningen King of Sweden. Vi vill besvara vÄra frÄgestÀllningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen frÄn King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om nÄgon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och vÀrden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestÀmt uttryck och innehÄll för att undersöka hur vÀl dessa stÀmmer in i de text- och bildexempel som vÀljs ut.För att försöka besvara frÄgestÀllningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel pÄ uttryck av tidningens sÀtt att framstÀlla maskulinitet, dÀr vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck Äterkommer i flertalet nummer.

Bakgrund: Är den att en problemdiskussion har förts om sjĂ€lva beskattningen för vissadelĂ€gare som investerare i riskkapitalfonder det vill sĂ€ga den om en carried interest.Skatteverket har specialgranskat sedan Ă„r 2007 de riskkapitalfonder som har nĂ„gonanknytning till Sverige. Skatteverket har inriktat sig för sin granskning pĂ„ hur den specifikadel av sjĂ€lva vinstdelningen som uppstĂ„r vid avyttring av ett portföljbolag skall beskattas,t.ex. Nordic Capital. Det vill sĂ€ga till vilket inkomstslag skall man klassificera carried interesti. AvvĂ€gningen kommer att ske för carried interest mellan inkomstslagen inkomst av tjĂ€nsteller en inkomst av kapital.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera huruvida redovisningsstandarden IAS 18pĂ„verkas av den gĂ€llande skatterĂ€tten.

Syftet med denna studie var att analysera vilken del av försĂ€songstrĂ€ningens tvĂ„ cykler som pĂ„verkade styrka och explosivitet i nedre extremitet, accelerationsförmĂ„ga, agility och anaerob uthĂ„llighet genom att sammanstĂ€lla dessa egenskaper hos kvinnliga elitfotbollsspelare, för att dĂ€refter kunna utvĂ€rdera om försĂ€songstrĂ€ningen förbĂ€ttrade dessa egenskaper.Tester som kunnat pĂ„visa viktiga och avgörande fysiska kvalitĂ©er hos elitfotbollsspelarevaldes ut och dessa genomfördes vid tre tillfĂ€llen; före, under och efter försĂ€songstrĂ€ningen. Testerna var; knĂ€böj, vertikalhopp, 15 m sprint, T-test och YO-YO Intermittent ÅterhĂ€mtningstest (YO-YO IÅ).Studien innefattade 24 damfotbollsspelare pĂ„ elitnivĂ„ frĂ„n alla spelarpositioner.Till den andra testomgĂ„ngen observerades en signifikant förbĂ€ttring av styrka, agility och anaerob uthĂ„llighet. Vid de andra testerna observerades ingen skillnad.Första delen av försĂ€songstrĂ€ningen utvecklade till viss del spelarna Ă„t rĂ€tt hĂ„ll genom en förbĂ€ttring av styrkan i nedre extremiteten. Den signifikanta förbĂ€ttringen i agility och anaerob uthĂ„llighet kom lite för tidigt, det vill sĂ€ga under den första cykeln avförsĂ€songstrĂ€ningen, vilket hade varit mer önskvĂ€rt efter den andra cykeln. Detta innebĂ€r attandra viktiga egenskaper kan ha försummats..

SAMMANFATTNINGTitel:ÖnskvĂ€rda egenskaper hos en försĂ€ljningschef i en sĂ€ljande organisation - en studie utifrĂ„n försĂ€ljningschefer och anstĂ€lldas perspektiv i fastighetsmĂ€klarbranschenNivĂ„:Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare:Erika Ekström, Helga WinklerHandledare:Jonas KĂ„gströmDatum:2015 ? majSyfte:Syftet med denna studie Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för försĂ€ljningschefers önskvĂ€rda egenskaper samt hur dessa upplevs utifrĂ„n försĂ€ljningschefers och anstĂ€lldas perspektiv.Metod:Med syfte att skapa ökad förstĂ„else kring försĂ€ljningschefers önskvĂ€rda egenskaper, sĂ„ har studien utförts pĂ„ ett kvalitativt vis. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer genomförts dĂ€r nitton fastighetsmĂ€klare och tio försĂ€ljningschefer inom fastighetsmĂ€klarbranschen intervjuats. Den insamlade datan har analyserats med hjĂ€lp av programmet Nvivo och LadderUx.Resultat & slutsats:Det vi kan konstatera Ă€r att lyssna Ă„terkommit som en viktig förmĂ„ga i varje analys och kan dĂ€rmed anses som den mest önskvĂ€rda egenskapen för en försĂ€ljningschef att inneha enligt denna studie. Genom detta arbete kan vi utlĂ€sa att vara försĂ€ljningschef Ă€r komplext och det krĂ€vs stor potential för att tillfredsstĂ€lla varje anstĂ€llds behov samt att ha förmĂ„ga att driva organisationen framĂ„t.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.