Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter pÄ finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur Äterspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron vÀxer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i vÀrsta fall gÄ i konkurs. Det medför att förtroendet frÄn allmÀnheten och aktieÀgarna minskar. Den finansiella turbulensen som rÄder idag började med bolÄnekrisen i USA dÀr en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.

VÀsentlighet Àr ett grundlÀggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas pÄ och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga omrÄden Àr det betydelsefullt att utföra vÀsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar frÀmst om hur det professionella omdömet pÄverkar vÀsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar Àven uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid vÀsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vÄr uppsats litteratur som behandlar vÀsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme pÄverkar detta. I vÄr undersökning intervjuade vi Ätta revisorer, som representerar tre större revisionsbyrÄer, med olika erfarenhet inom branschen för att fÄ en djupare förklaring gÀllande vÀsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkÀnda och tvÄ varken eller.

?Vad hÀnde med personlighetstesten??En kartlÀggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄMartina GustavssonAtt finna rÀtt man till rÀtt plats innebÀr att hantera mÀnskliga resurser med bra metoder för att identifiera rÀtt medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄ genomfördes en enkÀtundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt pÄ intervju som anvÀndes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades pÄ test som anvÀndes av en mÄttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.

Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare. I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjÀlp av olika sprÄkliga mönster i rapporter frÄn skolinspektionen i en kommun. Undersökningen Àr upplagd som en fallstudiedesign, dÀr den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism. Empirin bestÄr av 33 skolrapporter frÄn utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingÄende redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes tvÄ kvalitativa textanalyser: en tematisk innehÄllsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingÄende beskrivningen av skolan. InnehÄllsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: mÄluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

Denna studie behandlar Àmnet finansiell bootstrapping av smÄföretag, vilket Àr ett Àmne som fÄtt en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror pÄ att stor del av Sveriges nÀringsliv bestÄr av 99,3 procent smÄföretag, vilket indirekt innebÀr att dessa företag Àr viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten pÄ inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt dÄ företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebÀr.Speciellt nystartade- och smÄföretag kan stöta pÄ problem vid sina finansieringsbehov, dÄ det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. FinansiÀrers utbud av kapital respektive smÄföretagens efterfrÄgan pÄ ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom SocialtjÀnsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i Äldrarna 18-25 Är deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjÀlp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framstÀlls i utvalda exempel frÄn tidningen King of Sweden. Vi vill besvara vÄra frÄgestÀllningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen frÄn King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om nÄgon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och vÀrden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestÀmt uttryck och innehÄll för att undersöka hur vÀl dessa stÀmmer in i de text- och bildexempel som vÀljs ut.För att försöka besvara frÄgestÀllningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel pÄ uttryck av tidningens sÀtt att framstÀlla maskulinitet, dÀr vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck Äterkommer i flertalet nummer.

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.

Patientens kÀnsla av vÀlbefinnande Àr relaterat till om det finns en fungerande vÄrdrelation som utvecklas i ett vÄrdande möte, mellan vÄrdare och patient. VÄrdrelationen i mötet kan frÀmja eller motverka hÀlsa. BÄda parter i vÄrdrelationen Àr aktiva i nÄgon mening och det Àr distriktssköterskans ansvar att det blir ett vÄrdande möte. Barnet som besöker vÄrden Àr, som varje patient i en vÄrdsituation, utsatt - dels beroende pÄ sÄrbarhet och dels beroende pÄ underlÀgsenhet gentemot vÄrdgivaren, i det hÀr fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, bÄde till andra och till sig sjÀlv, rubbas.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad vÀrld och Sverige Àr en nation med en stor demografisk mÄngfald. Detta gÀller Àven hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter frÄn fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet Àr vanligt i hÀlso- och sjukvÄrden. Rapporter frÄn fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering pÄ ett eller annat sÀtt. Diskrimineringen uttrycks pÄ olika sÀtt och yttras frÄn patienter, deras anhöriga samt personal.

Olika intressenters skÀrpta krav pÄ genomlysbarhet, vad gÀller de risker företag utsÀtts för och hur dessa hanteras, Àr en konsekvens av den senaste tidens uppmÀrksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via Ärsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsÀttningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att anvÀnda ett ramverk för en fullstÀndig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvÀrldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig Ät mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? AnvÀnds kvantitativa mÄtt för att mÀta riskernas pÄverkan? Undersökningen visar inte pÄ nÄgra entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför bloggare bloggar och varför bloggare anvÀnder sig av affiliate programs. För att svara pÄ syftet har bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnts. Den kvalitativa datan samlades in genom 15 telefonintervjuer med bloggare som anvÀnde sig av affiliate programs och en enkÀtundersökning genomfördes som ett komplement till den kvalitativa studien. För att genomföra den hÀr studien och fÄ tillgÄng till respondenterna var det nödvÀndigt för oss att bli bloggare. Genom vÄr blogg kunde vi kommunicera och bli accepterade av bloggarna och pÄ sÄ sÀtt bli en del av ?bloggkulturen?.