En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida föreslagna förÀndringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillÀmpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bÀttre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jÀmförbar vÀrdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi Àmnar Àven undersöka vilket av de bÄda regelverken som kvalitetsmÀssigt ger den ?bÀsta? redovisningen i form av en korrekt vÀrdering och rÀttvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av tio företag dÀr företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. AnvÀnda företagsspecifik information har frÀmst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund: HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de och den Ă€r frivillig för företagen att upprĂ€tta. Den regleras inte av nĂ„gra lagar och har heller inte krav pĂ„ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. TrovĂ€rdigheten i detta sammanhang Ă€r ifrĂ„gasatt och det finns oklarheter kring vad den innebĂ€r, vilket gör det till ett intressant Ă€mne att titta nĂ€rmare pĂ„.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka egenskaper som kĂ€nnetecknar trovĂ€rdighet i en hĂ„llbarhetsredovisning och dĂ€rmed bidra med kunskap som kan hjĂ€lpa till att öka trovĂ€rdigheten i företags hĂ„llbarhetsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Undersökningen begrĂ€nsas till att utreda trovĂ€rdigheten kring den hĂ„llbarhetsredovisning som upprĂ€ttas frivilligt av företagen, inte den som Ă€r obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta pĂ„ grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod dĂ€r Ă„tta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att fĂ„ olika perspektiv pĂ„ trovĂ€rdigheten i hĂ„llbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovĂ€rdighet Ă€r öppenhet och Ă€rlighet, vilket innebĂ€r att ge ut rĂ€tt mĂ€ngd information samt redovisa bĂ„de positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Den traditionella redovisningen har sin utgÄngspunkt i industrisamhÀllet och nÀr vi nu befinner oss i informationssamhÀllet motsvarar inte den redovisningen lÀngre intressenternas efterfrÄgan pÄ information. Intern kommunikation Àr av allra största vÀsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte vÀlgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvÄrigheterna angÄende den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den hÀr problematiken, dÀr ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick nÀrvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvÄrigheter som finns gÀllande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. VÄrt förhÄllningssÀtt i studien Àr förstÄelseorienterat och utgÄr frÄn litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka finansiella instrument som anvÀnds i affÀrsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att utreda vilka som Àr de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som anvÀnds i praktiken, hur vanligt förekommande de Àr, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur mÄnga finansiella instrument som tas upp i respektive affÀrsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affÀrsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affÀrsplan Àr resultatrÀkning, balansrÀkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

MÀn har historiskt sÄvÀl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats frÄn att erhÄlla ledarpositioner pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förÀndring verkar ske, dÄ Àven stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvÀrda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i vÀrdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhÄllande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krÀvs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som anvÀndes genererades frÄn vÄr pilotstudie. Totalt deltog 86 personer pÄ enkÀtundersökningen.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rÄdande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, vÀxande sysselsÀttning och ett blomstrande nÀringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergÄ till en oviss lÄgkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (BÀckström & Forsell, 2008). En finansiellkris pÄverkar mÄnga företag vÀldigt kraftigt, speciellt med avseende pÄ deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift Àr att granska och kvalitetssÀkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters rÀkning, varuppsatsens utgÄngspunkt att finanskrisen ocksÄ borde pÄverka revisionen.ProblemfrÄgestÀllning: Hur pÄverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förÀndrades i sÄ fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionen pÄverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade företag upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfÀrdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundlÀggande riktlinjer Àr att redovisningen ska ge en rÀttvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, dÄ de ansÄg att denskulle misslyckas med att ge en rÀttvisande bild. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att studera ivilken utstrÀckning banker i sin redovisning kan ge en rÀttvisande bild av ekonomiskahÀndelser i enlighet med IAS 39. VÄrt empiriska material baserar sig till största del pÄintervjuer med fyra bankkoncerner samt tvÄ revisorer och en analytiker.

Available as pdf.

Bakgrund: Rapportering Àr ett kritiskt moment för att bibehÄlla en sÀker vÄrdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gÄ till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och dÀrmed stÀrka patientsÀkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att anvÀnda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvÄrden. Metod: Litteraturöversikt dÀr studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: UtifrÄn artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och sÀkerhet inom vÄrden, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv.