Syftet med vÄrt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förÀndrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgrÀnsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som Àr genomfört i PiteÄ lÀsÄret 2005/06. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslÀrare och idrottsledare. Med eleverna i Är 6 pÄ Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkÀtundersökning med en del kvantitativa frÄgor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit vÀldigt positivt instÀllda till projektet.

Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

SAMMANFATTNINGSyftet var att undersöka hur personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) upplever ambulanssjukvÄrdens omhÀndertagande och bemötande vid akuta besvÀr i hemmet och under pÄgÄende ambulanstransport. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. HjÀrt och lungsjukas förening i Dalarna kontaktades för att förmedla respondenter till studien. Totalt intervjuades fem kvinnor och tre mÀn utifrÄn de kriterier att de skulle ha diagnosen KOL samt att under de senaste tre Ären varit i kontakt med sjuksköterska inom ambulanssjukvÄrden i Landstinget Dalarna. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frÄgor.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.

Titel: Vad underlÀttar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med lÄngvariga smÀrtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smÀrtforskning, Institutionen för Medicin och HÀlsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: TrÀning har visats ge positiva effekter pÄ lÄngvarig smÀrta, dock rapporteras dÄlig följsamhet hos personer med lÄngvarig smÀrta. Tidigare forskning har pÄvisat ett flertal underlÀttande och hindrande faktorer till trÀning hos personer med lÄngvarig smÀrtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhÄllanden som verkar underlÀttande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot lÄngvarig benign smÀrta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smÀrtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: UnderlÀttande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glÀdjefylld trÀning, samt stöd, gemenskap, smÀrtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbÀttra hÀlsan, tillgÀnglighet samt kunskap. SmÀrta, tidsaspekter, brist pÄ ork, svÄrigheter att komma igÄng, inte behov av trÀning, brist pÄ tillgÀnglighet och kunskap, Àven pinsamhet, lathet, rÀdsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgÄngspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgÄende analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbÀttras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gÀller Àven tjÀnsteföretag som har liknande förutsÀttningar som EuroMaint. Vi uppmÀrksammar ocksÄ att det frÀmst Àr processen förenad med att helhjÀrtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbÀttringsmöjligheter, inte sjÀlva styrkortet i sig.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur pÄverkar unga mÀns maskuliniteter? Vad Àr unga mÀns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga mÀn att machokultur har en pÄverkan pÄ formandet av maskuliniteten?Det tillÀmpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in bestÄr av texter skrivna pÄInstagramkontot Machokulturen samt tankar och Äsikter frÄn tre fokusgruppsintervjuer medmÀn mellan 20-30 Är. Empirin presenteras och analyseras med hjÀlp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur pÄverkar maskuliniteter beroendepÄ var en man stÄr i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man fÄr ingÄ i homosocialitet och machokultur..

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

Den avsikt vi hade med vÄr studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flersprÄkiga barnens sprÄkutveckling.  Vi har Àven valt att undersöka hur modersmÄlslÀrare arbetar med barn i förskolan. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmÄlslÀrare och observationerna har gjorts som ett komplement för att fÄ en djupare förstÄelse om modersmÄlslÀrarnas arbetssÀtt. De resultat som framkom utifrÄn metodstudierna Àr sedan stÀllda mot litteratur i Àmnet.

Studien tar avstamp i den diskussion som förts kring nyhetssajternas kommentarsfÀlt. Diskussionen kulminerade under sommaren 2011 dÄ flera nyhetssajter Àndrade sina förhÄllningsregler och vissa fall Àven de tekniska lösningar som anvÀndes. Denna studie Àmnade undersöka om valet av kommentars-teknik pÄverkar anvÀndares vilja till kommunikation pÄ nyhetssajter, men Àven att belysa eventuella bakomliggande faktorer till detta. Detta har genomförts genom en kvalitativ observations- och intervju-studie. Resultatetav studien pÄvisar att kommunikationen pÄverkas av valet av teknisk lösning, och att bristen av kontroll Àr en av de avgörande faktorerna bakom huruvida en anvÀndare Àr villig att kommentera en artikel..

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i trÀslöjden förÀndras och vad lÀraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och mÄlteorier samt tidigare studier om motivation och  lÀrandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod anvÀndes observationer av en lÀrares agerande och hur elever frÄn sexan och Ättan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lÀrare. I resultaten framkom att elevernas engagemang pÄverkas av en mÀngd faktorer, intressantast Àr att lÀrarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt pÄ engagemanget.