Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en Kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ?vi? och ?de andra? och där ?de andra? gavs negativa attribut.

SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka och skapaförståelse för hur klädkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmärksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete påderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhället, meden önskan att skapa trovärdighet och få förtroende frånsina intressenter är detta ett sätt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt påhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en Kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Syftet med denna uppsats är att jämföra engelska läromedel för årskurs 3 med läroplanen och kursplanen i engelska samt att se om läromedlen tar hänsyn till tidigare språkforskning. Vi har analyserat tre olika läromedel, både textbok och arbetsbok, det vill säga totalt sex böcker. Vi har genomfört en Kvalitativ textanalys. Det innebär att vi ställt fyra frågor utifrån den engelska kursplanen för årskurs 1-3 och läroplanen. Inget av de läromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och läroplanen helt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen Kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Syftet med studien är att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag använder riktlinjer för klarspråk i sina hållbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som är utvecklade för myndighetsspråk, även är lämpliga att tillämpa på hållbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen består av Språkrådets klarspråkstest. Hållbarhetsrapporter är ett sätt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmässigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarspråk och att det vore lämpligt med ett speciellt klarspråkstest för hållbarhetsrapporter..

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en Kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med Kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.