Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

Hösten 2011 utsattes vÄrdföretaget Carema för ett mediedrev, dÀr det pÄ nÄgra av företagets enheter, frÀmst pÄ KoppargÄrden, uppmÀrksammades stora brister i vÄrden. Med utgÄngspunkt i konceptet employer brand, samt med hjÀlp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie pÄ personal pÄ tvÄ andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anstÀllda upplevt mediedrevet samt varför de har pÄverkats pÄ det sÀtt som de gjort. Tio anstÀllda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. MÄnga upplevde att deras arbete blev ifrÄgasatt, att drevet gjorde dem misstÀnksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.

This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Det opraktiska Àr det enda praktiska i lÀngden syftar till att ge en bild av vad och hur lÀrare tÀnker kring lÀrande i allmÀnhet och sitt eget lÀrande i synnerhet. UtgÄngspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poÀngskurs, i vilken 134 lÀrare deltagit. Med hjÀlp av en enkÀt, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika mÄnga pargrupper, skapades ett material, som hÀr presenteras som en tematisk berÀttelse. LÀrarna utgÄr frÄn sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lÀrande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berÀttelser. De ser att de finns i en lÀrande organisation, i vilket arbetslaget utgör bÄde möjligheter och hinder.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Ett ökande antal operationer sker dagkirurgiskt vilket leder till att patienten fÄr ett kortare avbrott i arbete och socialt liv. Denna typ av vÄrd medför dock mindre tid för undervisning perioperativt, vilket blir en utmaning för vÄrdpersonalen. Information Àr centralt i omvÄrdnaden av patienten som genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Utan information har patienten en minskad förmÄga att ta en aktiv del i den perioperativa processen. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av perioperativ information vid ett dagkirurgiskt ingrepp.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Stressrelaterad lÄngtidssjukskrivning för depression, Ängest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste Ärtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingÄ i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av största vikt för tillfrisknande och ÄtergÄng till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt Àr dÀrmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbÀttringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bÀttre? I detta examensarbete har utgÄtts frÄn deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till nÄgon speciell metod.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Poliser upplever ofta situationer som kan vara svÄra att hantera och kan upplevas som stressande, sÄ kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar pÄ dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser dÀr tre arbetade I utredande, inre tjÀnst och tre i patrullerande tjÀnst, sÄ kallad yttre tjÀnst. En induktiv tematisk analys anvÀndes med inslag av deduktiv analys.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Meningen med denna studie var att lÄta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppvÀxten i ett familjehem och hur uppvÀxtförhÄllanden har pÄverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av tidigare forskning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrÄgor dÀr intervjuguiden var vÄrt underlag för vÄra samtal. Respondenterna inledde med en liten berÀttelse av sin uppvÀxt. DÀrefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i bÄde frÄgor och svar.

Hot och vĂ„ld inom den prehospitala vĂ„rdmiljön blir allt vanligare. För att patienten skall fĂ„ god omvĂ„rdnad i alla lĂ€gen, inklusive hot- och vĂ„ldssituationer, krĂ€vs att ambulanspersonalen har kunskap och utbildning för att hantera dessa. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av hot och vĂ„ld samt hur det pĂ„verkar den prehospitala omvĂ„rdnaden. Data samlades in genom intervjuer med tio sjuksköterskor pĂ„ tvĂ„ ambulansstationer i södra Sverige. Analys av intervjuerna genomfördes med tematisk innehĂ„llsanalys och resulterade i tvĂ„ teman; En oundviklig del av arbetet; Ökad medvetenhet minskar risk för hotfulla situationer, samt sex kategorier.