JÀmstÀlldhet innebÀr att alla mÀnniskor, oavsett kön, har samma möjligheter, rÀttigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhÀlle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som vÀrldens mest jÀmstÀllda land, men Àven om det svenska samhÀllet har blivit betydligt mer jÀmstÀllt sÄ finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och mÀn, bÄde i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar mÀnniskor som arbetade med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frÄgor. Sex personer som arbetade med jÀmstÀlldhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer dÄ de arbetade med jÀmstÀlldhet.

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Trots HÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ vÄrd pÄ lika villkor finns det studier som visar att det till stor del Àr individuella vÀrderingar och attityder som styr vilken vÄrd den enskilde patienten fÄr och det finns ett behov av att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa vÀrderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att belysa personals vÀrderingar i omvÄrdnadsarbetet pÄ en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar pÄ samma akutpsykiatriska vÄrdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att vÀlja det som bekrÀftar en sjÀlv? och tre subteman: ?Att vilja Àgna tid Ät patienter som inte krÀver det?, ?Att vÀlja det konkreta och det som krÀver uppmÀrksamhet? och ?Att vÀlja de patienter dÀr ens engagemang gör skillnad?.

Den hÀr studien undersöker kvinnor utsatta för vÄld i heterosexuella parförhÄllanden med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att en del kvinnor under lÄng tid stannar i destruktiva och vÄldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hÀmtas frÄn ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om vÄldets normaliseringsprocess samt frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnÄ studiens syfte har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av vÄld i nÀra relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer frĂ„n andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervĂ„rden, men lite forskning finns om vĂ„rdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhĂ€lsovĂ„rdens verksamhet ingĂ„r att stödja familjer och stĂ€rka deras egenförmĂ„ga inom förĂ€ldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhĂ€lsovĂ„rdens upplevelser av mötet med familjer frĂ„nannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhĂ€lsovĂ„rden.

Det intrÀffar omkring 17 000 sjÀlvmordsförsök i Sverige per Är och hÀlften av dessa leder till psykiatrisk vÄrd. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvÄrd av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat omrÄde: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvÄrd upplevde sitt arbete med suicidnÀra patienter. Vi anvÀnde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i tvÄ huvudteman: Att jobba pÄ grÀnsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och mÀnniska ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare sÄ hÀnder det samt Resurser och coping.

Fenomenet att betala dricks för service Àr ett vÀrldsomfattande fenomen. DÀremot Àr diskussionen om den monetÀra belöningens inverkan pÄ motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrÄn en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganstÀllda reflekterar kring dricks och utifrÄn det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod anvÀndes och sju restauranganstÀllda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

MÄnga Àldre mÀnniskor har en lÄng livshistoria dÀr de levt i sociala nÀtverk och i en familj som fortfarande vill vara delaktig i deras liv Àven om de inte kan bo hemma. NÀrstÄende upplever att de kan ha en viktig betydelse för vÀlbefinnandet hos sin Àldre familjemedlem samt att det ocksÄ Àr viktigt för deras eget vÀlbefinnande. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i vÄrden av en Àldre familjemedlem som bor pÄ sÀrskilt boende. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom intervjuer. Nio nÀrstÄende intervjuades vilka hade en familjemedlem pÄ ett Àldreboende i norra Sverige angÄende deras upplevelse av delaktighet.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Syftet med studien var att undersöka hur mÀnniskor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och vÄld frÄn klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebÀr att fokus har lagts pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieomrÄdet. Studien genomfördes gentemot SocialtjÀnsten frÄn tvÄ kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehÄller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och vÄld av klienter men den upplevs vara liten.