Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper.Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys.Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

Personer som lider är i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsställer ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjälper människor till en positiv syn på livet i svåra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst är viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vård upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet.Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet.

Framför dig har du en studie som har undersökt hur åtta andraspråkselever i gymnasieskolan ser på sin flerspråkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhållandevis öppna frågor. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförståelse setts som en tillgång i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervägande del ser på sin flerspråkighet som något positivt och få har upplevt att samhället eller skolan skulle ha en negativ inställning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svårt att förstå allt menar informanterna då de inte enbart ska tillgodogöra sig innehållet utan samtidigt befinner sig i en språkutvecklingsfas.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar.Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation..

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare..

 Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner. Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a.

Missnöje i svärmorsrelationer är varken ett nytt eller ovanligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som påverkar relationen mellan svärmor och svärdotter, både positivt och negativt. Vi söker svar på vilka faktorer som skapar konflikt mellan svärmor och svärdotter, vilka konfliktstrategier man använder sig av för att hantera dem och slutligen vad som kan bidra till att skapa en bra relation.För datainsamlingen använde vi oss av en kvalitativ enkät online för att få snabb spridning och snabb återkoppling. Vi valde att rikta oss till svärdöttrar, kvinnor med barn och svärmor, då vi fann det mest intressant för vår studie och för att vi tänkte att det var lättare att nå svärdöttrarna än svärmödrarna.Vi har gjort både en kvalitativ och en kvantitativ bearbetning och analys. Ungefär hälften av våra respondenter har en bra relation med sin svärmor.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lärande kan ske för elever med läs- och skrivsvårigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa läs- och skrivinlärningen problematiseras och diskuteras, utifrån det fördjupas studien i perspektivet av elever i svårigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel på hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet är exemplifierande och förankrade i teori.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Bakgrund:Älgen, ett av våra högvilt i de svenska skogarna, är inte längre bara ett jaktbyte och trafikfara. Älgen har idag kommit att i allt högre grad kommersialiseras och användas som en turistisk resurs på olika sätt, vilket vi ser som intressant att belysa.Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva hur älgen används som en resurs för turism.Metod:Med en kvalitativ metod och en induktiv ansats genomfördes, med hjälp av ett selektivt urval, sex intervjuer med egenföretagare som driver älgparker, turistbyrårepresentanter och en representant för Jägareförbundet.Slutsats:I uppsatsen presenterar vi hur älgen används som turismresurs i form av fyra dimensioner, som involverar både den rent fysiska älgen och den återgivna. Vi presenterar älgen som symbol, i älgpark, som souvenir och som föremål för jaktturism. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till intresset för älgen är dess storlek, karisma och att den för vissa nationaliteter utgör ett exotiskt djur. Älgturismen är en relativt ny form av turism som vi hävdar har en viss utvecklingspotential..