Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats. Kvalitativ metodik användes genom att intervjua sex informanter, ett år efter genomgången smärtkurs på ett rehabiliteringscenter i Norrbotten.

Prevalensen för kronisk smärta har ökat i Sverige de senaste fem åren. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med långvarig smärta har svårt att få adekvat behandling och att leva med smärta är belastande psykiskt varför det är viktigt att se till både det fysiska och det psykiska. Omhändertagande av ett multidiciplinärt team innebär att hela människan ses. Syftet med studien var att beskriva smärtpatienters upplevelser av sin smärthantering i efterskedet av en smärtrehabilitering där ett kognitivt förhållningssätt tillämpats.

Sedan mitten av 1990-talet har förekomsten av psykisk ohälsa ökat i Sverige, med allt ifrån psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest, sömnproblem och bipolär sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Åtta artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i åtta kategorier: att min förändrade självbild leder till förlust: att förstå och inte förstå sjukdomen: att möta en mängd barriärer och svårigheter: att sträva efter kontroll och stabilitet: att vara som andra, att inte bli en diagnos: att hitta strategier för att må bra: att det är viktigt med stöd och relationer och att acceptera och hoppas på framtiden. Studien visade att leva med bipolär sjukdom innebar att livet förändrades.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken.

I dagens samhälle är ofrivillig barnlöshet ett växande problem och det är en av de största stressorerna för människor i fertil ålder. Att vara ofrivilligt barnlös kan ha många olika orsaker och är ibland svårt att behandla. Infertilitet är ett tillstånd som orsakar stor smärta och påverkar det psykiska välmåendet för dem som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva män och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att studera och analysera utvalda artiklar.

Att äta är livsviktigt och efter stroke sker ofta förändringar kring ätandet, något som påverkar personer i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av ätandet hos personer som genomgått stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över ätandet och känns sig beroende vid måltider, Att känna sig rädd och ha minskad aptit, Att skämmas och inte vilja äta tillsammans med andra, Att kämpa för att anpassa sig efter kroppens förändring och Att försöka återfå njutning och känna kontroll.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård.Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som oftaupplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att upplevavälbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av ochutifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbadepersonen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trotssjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. Enmanifest kvalitativ innehållsanalys gjordes.Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt förupplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genomkämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptansmot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde.Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna upplevavälbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se detsjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personeni sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar..