Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Stroke Àr ett tillstÄnd som intrÀffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som pÄverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 Är. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det Àr om-tumlande, man förÀndras och klarar inte allt som förut: att kÀnna sig hjÀlplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsÀttningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

Peritonealdialys Àr en behandlingsmetod som anvÀnds vid kronisk njursvikt, och innebÀr en stor omstÀllning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den kunskap som fanns utifrÄn studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats utifrÄn ett inifrÄnperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; BibehÄllen autonomi och kontroll över sin egen vÄrd; FörÀndrade förutsÀttningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rÀdsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. FrÄn resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsÀttningar till autonomi.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Traumatisk hjÀrnskada, som drabbar mÄnga mÀnniskor i Sverige varje Är, kan leda till lÄngvarig sjukdom och Àven pÄverka nÀrstÄendes hÀlsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med traumatisk hjÀrnskada. Studien baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vÄrdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att fÄ omgivningens stöd var en lÀttnad; Att kÀnslan av att leva med en frÀmmande person var emotionellt pÄfrestande; Att familjelivet förÀndrades var pÄfrestande men samtidigt betydelsefullt. NÀrstÄende upplever mÄnga starka kÀnslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekrÀftelse, nÄgon att prata med, samt avlastning.

Ätstörningar hör till de allvarligaste psykiska störningarna och orsakar betydande sjukdom för den som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en Ă€tstörning. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i elva studier. Dessa analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vilja fĂ„ kontroll i sin tillvaro, att uppfatta verkligheten annorlunda, att sakna samhörighet, att livet bryts ner och att vara styrd av sin sjukdom.

Syftet med studien var att beskriva Ă€ldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. DĂ„ författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionĂ€rer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrĂ„n en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys vilket resulterade i tre kategorier: FörĂ€ndringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, PensionĂ€rers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet frĂ„n de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förĂ€ndrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsĂ€tta sig med pĂ„ dagarna.

Ett kÀrnbegrepp inom omvÄrdnad Àr stöd, som förekommer ofta och Àr en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli kÀnslomÀssigt pÄverkad, att tillgodose patienternas behov och att respektera patienten Ànda in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krÀvdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med mÀnniskor i livets slut.

MÄnga Àldre mÄste vid nÄgon tidpunkt i sitt liv lÀmna sitt hem och flytta till ett sÀrskilt boende. Det finns en mÀngd studier som tar upp hur Àldre ser pÄ att en dag mÄsta flytta till ett sÀrskilt boende samt personalens uppfattning om hur det Àr att arbeta pÄ ett sÀrskild boende. DÀremot saknas det studier som lyfter fram den Àldres upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur Àldre personer upplever det att leva pÄ ett sÀrskilt boende. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som omfattade 13 artiklar med inifrÄnperspektiv vilka analyserades i en manifest innehÄllsanalys.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan fĂ„r konfronteras med mĂ„nga olika kĂ€nslor och lĂ€mnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvĂ„rdnad pĂ„ en allmĂ€n vĂ„rdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys, som resulterade i sex kategorier: vĂ„rdmiljön Ă€r inte utformad för vĂ„rd vid livets slutskede, vilja ge en vĂ€rdig död, möta omöjliga krav ger skuldkĂ€nslor, olika grundvĂ€rderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd frĂ„n kollegor Ă€r betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krĂ€vs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svĂ„righeter nĂ€r de skulle vĂ€xla mellan palliativ omvĂ„rdnad och botande vĂ„rd pĂ„ en allmĂ€n vĂ„rdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvĂ„rdnad men upplevde dilemman vilka var en kĂ€lla till konflikter mellan dem och lĂ€karna.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebÀra livshotande skador och att livet plötsligt förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smÀrtan, att kÀnna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att nÀrstÄende bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde ovÀntat.