Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur vanligt förekommande vävning i vävstol är i grundskolans textilundervisning, även att undersöka elevers uppfattningar om vävning och hur de agerade när de väver i vävstol. Det empiriska underlaget utgår från 30 postenkäter besvarade av textillärare från hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i två slöjdgrupper på en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillärarna har tillgång till vävstol i sin undervisning och drygt hälften av textillärarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt med vävkunskaper, vilket får mig att tro att de som har svarat på enkäten är intresserade av vävning, vävstolens användande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att väva men också långtråkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgång till en vävstol i en textilsal för de elever som vill väva ska ha möjlighet att göra det.

Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lärande i matematik. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundläggande rumsuppfattning förändras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i Skellefteå kommun i förskola och förskoleklass. Vår studie inleddes med en intervju där vi kartlade barns förkunskaper inom ämnet. Under studiens gång använde vi även observation och analysschema.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvårdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt där studien utförts grundar sig på att författaren arbetar extra som kriminalvårdare där. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvård är uppbyggd, vilket mottagande man får samt hur vårdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar även hur en vanlig dag inne på anstalten kan se ut och om hot/våld förekommer och i så fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vårdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mår man egentligen som intagen när man dras ifrån familj, vänner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man då mer kriminell? En av respondenterna säger: ?Det bästa på dagen är när man bli inlåst, då vet man att dagen är över?.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Vid en olycka eller då någon blir allvarligt sjuk är det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjälp. Den som är uppenbart drabbad, det vill säga den skadade, får givetvis i första hand hjälp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som står kring patienten och som också kan räknas som drabbade, nämligen de närstående, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga på att möta just närstående i kris. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur ambulanspersonal möter närstående i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör när de möter närstående i kris.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.