Sökresultat:
27683 Uppsatser om Kvalitativ innećllsanalys - Sida 21 av 1846
För en sund livsstil - Att arbeta för en hÀlsofrÀmjande förskola
BakgrundBakgrunden belyses med hjÀlp av litteratur och forskning kring hÀlsans betydelse, men ocksÄ om ohÀlsans ? övervikt och fetmans pÄverkan. För att motverka ohÀlsans uppkomst och frÀmja utvecklingen av god hÀlsa Àr den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hÀlsofrÀmjande arbetet. I förskolans lÀroplan stÄr det skrivet att förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande för barn, vilket gör att det ocksÄ inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hÀlsa.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förskolelÀrarna anser att de utför för arbeten, som kan sÀgas vara hÀlsofrÀmjande.MetodSom undersökningsmetod har jag anvÀnt mig av enkÀter, vilket gör att studien fÄr en kvanti-tativ karaktÀr. Fokusgruppen Àr de verksamma förskolelÀrarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelÀrarna har regelbundna rörelseaktiviteter, sÄsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen.
SakrÀttsliga ansprÄk och obligationsrÀttsliga invÀndningar i kontraktskedjor : Vindikation och retention
FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.
Becksvart mörker eller kolsyra i sjÀlen : En litteraturstudie om bipolÀr sjukdom baserad pÄ sjÀlvbiografier
Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.
VÀvstolen - ute eller inne? : En undersökning om vÀvning och vÀvstolens vara eller icke vara pÄ grundskolan
Sammanfattning Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur vanligt förekommande vÀvning i vÀvstol Àr i grundskolans textilundervisning, Àven att undersöka elevers uppfattningar om vÀvning och hur de agerade nÀr de vÀver i vÀvstol. Det empiriska underlaget utgÄr frÄn 30 postenkÀter besvarade av textillÀrare frÄn hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i tvÄ slöjdgrupper pÄ en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillÀrarna har tillgÄng till vÀvstol i sin undervisning och drygt hÀlften av textillÀrarna tycker att det Àr mycket eller ganska viktigt med vÀvkunskaper, vilket fÄr mig att tro att de som har svarat pÄ enkÀten Àr intresserade av vÀvning, vÀvstolens anvÀndande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att vÀva men ocksÄ lÄngtrÄkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgÄng till en vÀvstol i en textilsal för de elever som vill vÀva ska ha möjlighet att göra det.
Barn och geometri: gÄr det att förÀndra barns
rumsuppfattning genom arbete med geometriska former?
Geometri och rumsuppfattning har stor betydelse för förskolebarns lÀrande i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om/hur barns grundlÀggande rumsuppfattning förÀndras genom att medvetet arbeta med geometriska grundbegrepp i olika övningar. Studien genomfördes i SkellefteÄ kommun i förskola och förskoleklass. VÄr studie inleddes med en intervju dÀr vi kartlade barns förkunskaper inom Àmnet. Under studiens gÄng anvÀnde vi Àven observation och analysschema.
VÀgen frÄn Dom genom VerkstÀllighet till Frihet
Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.
Om vi fÄr sÀga vÄr mening - Ungdomars egen röst om sin placering
OmhĂ€ndertagna ungdomar vid institution Ă€r en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sĂ€llan kommer till tals gĂ€llande sin situation. Uppsatsen belyser utifrĂ„n brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad pĂ„ Ălgeredskollektivet i HĂ€lsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs pĂ„ kollektivet. Studien utformas med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer dĂ€r respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor pĂ„ kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjĂ€lp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat pĂ„ att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och frĂ„n sin personal.
Patientens upplevelse av mötet anestesisjuksköterskan med fokus pÄ preoperativ information ? en paradox: En intervjustudie
Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. MÄnga av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den pÄfrestning som operationen innebÀr. Anestesisjuksköterskan Àr med frÄn det att patienten anlÀnder till operationssalen tills patienten lÀmnas pÄ uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som Àr ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det Àr ett kort möte dÀr anestesisjuksköterskan mÄste inhÀmta nödvÀndig information om patienten och samtidigt göra sitt bÀsta för att patienten ska vara vÀl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frÄgor och funderingar.
Sjuksko?terskors omva?rdnad av patienter med sma?rta
Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.
?HÄlla tyst, HÄlla om och HÀlla i? Hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet
Vid en olycka eller dÄ nÄgon blir allvarligt sjuk Àr det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjÀlp. Den som Àr uppenbart drabbad, det vill sÀga den skadade, fÄr givetvis i första hand hjÀlp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som stÄr kring patienten och som ocksÄ kan rÀknas som drabbade, nÀmligen de nÀrstÄende, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga pÄ att möta just nÀrstÄende i kris. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva hur ambulanspersonal möter nÀrstÄende i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör nÀr de möter nÀrstÄende i kris.
IPv6 : Inte lĂ€ngre frĂ„gan OM och inte sĂ„ mycket NĂR utan snarare HUR!
ProblemomrÄde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebÀr tyvÀrr en hel del problem. Det tydligaste vi stÄr inför idag Àr att IP-adresserna hÄller pÄ att ta slut. För att bli av med problemet anvÀnds olika temporÀra lösningar ("lappningsteknik") men Àven en permanent lösning utvecklas, nÀmligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har Àven mÄnga andra funktioner sÄ som sÀkerhet och bÀttre routinglösningar. Vi stÀllde oss dÄ frÄgan varför har ingen övergÄng skett trots dessa fördelar.
Estetik i klassrummet : En studie om lÀrares syn pÄ och arbete med estetik
Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.
Queer femininitet? : Icke-heterosexuella, feministiska tjejer kommer till tals
Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att utforska queer femininitet och det sÀtt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhÄller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrÄn samtalsintervjuer, inriktade pÄ hur dessa tjejer upplever samhÀlleliga och den lesbiska vÀrldens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgÄngspunkt. Materialet tar upp femininitet som begrÀnsande eller subversivt, det hÄrt reglerade normsystem som Äterfinns inom den lesbiska vÀrlden, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras Àr att normer frÄn den lesbiska vÀrlden, den feministiska sfÀren samt samhÀllsnormer i stort, alla kraftigt sampÄverkar tjejernas förhÄllningssÀtt till femininitet.
"Det finns nÀstan inget de kan göra för innerst inne vet man att ingen gillar en" : En empirisk studie om rastvaktens agerande genom ett elevperspektiv
Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning pÄ rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frÄgor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har anvÀnt sig av enkÀt som metod pÄ tvÄ icke nÀrliggande skolor, tvÄ klasser frÄn Ärskurs fyra, samt tvÄ klasser frÄn Ärskurs fem pÄ vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjÀlper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag pÄ ÄtgÀrder till rastvakterna Àr att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.
UTRIKESF?DDA KVINNORS UPPLEVELSE AV HINDER OCH M?JLIGHETER VID ETABLERING P? ARBETSMARKNADEN I SVERIGE
Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.