Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en Kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av Kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa.

Det finns olika strategier och många olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre åt och många gånger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket är att göra så noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte är att visa på hur LexiConsult AB kan förbättra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bättre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, där genomgång av de olika delarna inom IT-projekt skett.

Vi vill i denna studie bidra med både praktisk och teoretiska förståelse för kundvärde och upplevelseskapande i en cafékontext samt besvara frågan: Hur skapar caféer värde för sina kunder? Syftet med studien är att med upplevelsen som studielins undersöka hur caféer i Umeå arbetar för att skapa värde för sina kunder samt att öka förståelsen för huruvida upplevelseskapande är en del av verksamhetserbjudandet. En Kvalitativ forskningsmetod har använts för att nå den förståelse och det djup som anslås av syftet. För att insamla empirisk data har fem caféer i centrala Umeå använts, vilka har valts genom ett icke-sannolikhetsurval. Semistrukturerade intervjuer har förts med en management- och marknadsföringsansvarig på varje företag. Vidare har även kortare kundintervjuer genomförts på dessa verksamheter och på två kompletterade caféer, vid olika tillfällen.

SAMMANFATTNING Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HäggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning.Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte:Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011?Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11?Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven?Hur tolkar lärarna dessa värdeord?MetodStudien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en Kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd. Jag har valt en Kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser uttill populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt påvilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet ärdessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen ochanvändandet.METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genomen enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollärare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare ärmer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturengör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturenspåverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollärares inställning till och användande avpopulärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen iförskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de sommedvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet..

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en Kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts.

Kurs/nivå: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivå, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsättning för att lyckas är att rätt personal driver företaget framåt. Västerländska företag upplever att kompetensen är svår att finna och behålla inom kunskapsbaserade tjänster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding är ett vedertaget begrepp i västvärlden som hjälper företag att attrahera personal, forskningen är inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behålla kompetent personal på plats i landet.

Denna studie har ämnat ta reda på hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tänker kring flerspråkighet i förhållande till miljö och språkutvecklande arbetssätt samt hur de tar tillvara på den mångkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till ämnet.  Studien har genomförts i form av tre intervjuer med två förskollärare och en fritidspedagog i förskoleklasser på tre olika skolor i södra Sverige. Studien är genomförd efter en Kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i hermeneutiken. Frågeställningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara på den mångkulturalitet som finns och hur de ser på miljöns betydelse i förhållande till flerspråkiga barns språkutveckling. Enligt forskningen är pedagogernas attityder till flerspråkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas både i sitt modersmål och i andraspråket. Det är lärorikt att lära sig två språk men en utveckling i modersmålet är viktig för att kunna tillägna sig ett andra språk.  I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flerspråkiga barnen än med de som endast har ett språk.