Syftet med föreliggande studie är att utifrån fotbollsdomares redogörelser beskriva interaktionen som sker inom ett domarteam. Urvalet bestod av tre fotbollsdomare och fem assisterande fotbollsdomare i två stycken Division 2-serier, herrar i Sverige, 2010. Det har sedan tidigare saknats teoretisk kunskap om fotbollsdomarnas interaktion. Denna studie vill därför uppmärksamma allmänheten om ett möjligt svar angående hur den verkar inom ett domarteam. Studiens datainsamling genomfördes via en Kvalitativ forskningsmetod med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och Kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en Kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats.

Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och förstå vilka motiv som företag anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar även till att skapa en ökad förståelse hos läsaren kring denna problematik.Metod:I vår uppsats har vi använt oss av Kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter från utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi använt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat två respondenter som båda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsområdet Säkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.

Indien är en tillväxtmarknad med många möjligheter; det är en plats för nytänkande och frugala innovationer. Frugala innovationer är ett fenomen som Indien är välkänt för. I grunden uppstår frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhållningssätt kopplat till svenska energiföretag som är inom branschen för förnybara energikällor är dock begränsad. Därför är innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig på Indiens marknad för förnybara energikällor, där effektivitet och sparsamhet är viktigt.

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmäklarföretag i Gävle. Vi ville skapa en förståelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mäklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var därför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som påverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmäklare i Gävle.Metod: En Kvalitativ forskningsmetod valdes på grund av att organisationskultur är något abstrakt och som snarare ska upplevas än mätas. Primärdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundärdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vår data genom meningskategorisering och meningskoncentrering.

Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en Kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande.

Denna rapport omfattar både studier kring och konstruktion av självinstruerande läromedel för gymnasieskolan. Målsättningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever på de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har också genomförts som Kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av läromedel har skett med två olika angreppssätt och även utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra läromedlet som genomfördes utifrån ett deduktivt förhållningssätt omfattar produkten mer av vägledande instruktioner för att kunna hitta rätt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullständiga, läromedel för kursen Lokala datanät. Resultatet visar att det är möjligt att göra ett tidsenligt självinstruerande läromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nämnvärt åt beroende på vilken metod som används vid konstruktionen.

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en Kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en Kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en Kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en Kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en Kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.