Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en Kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.

Studiens syfte var att analysera hur Nationellt Råd för Kvinnofrid (NRK) valt att beskrivabrottsoffer och gärningspersoner i ett urval av de skrifter som de gav ut mellan år 2000 och2003. NRK verkade som ett rådgivande organ åt den dåvarande socialdemokratiskaregeringen och skrifterna har än idag ett visst inflytande över politiken och kanske främst ifrågor rörande kvinnofrid. Frågeställningen löd: hur skildras offer och gärningspersoner iskrifterna?Tidigare forskning visar att framställningen av brottsoffer i till exempel media ligger ilinje med Nils Christies resonemang kring idealiska offer. En av skrifterna som NRK gett utheter Världen sämsta brottsoffer, där NRK bland annat drar en parallell till just Christiesidealiska offer.

Titel ?Det finns ingen «quick fix« i energifrågan.? ? En kvalitativ studie av energifrågan i västerbottnisk dagspressFörfattare Johanna StenmarkUppdragsgivareJMG, Göteborgs universitetKurs Examensarbete, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013 Handledare! Mathias A. Färdigh Sidantal 39 sidorAntal ord 12 930 stSyfte Att undersöka hur energifrågan omskrivs i västerbottnisk dagspress före och efter olyckan på Fukushima. Metod Kvalitativ innehållsanalys enligt Altheides ECA-modell ! Material 155 ( 150) st texter av karaktären insändare, debatt och ledare från tidningarna Folkbladet, Norran och Västerbottens- Kuriren från mars månad under åren 2010, 2011, 2012 samt 2013. Huvudresultat Energifrågan i den västerbottniska dagspressen visar sig ofta vara regionalt orienterad.

    Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har under de senaste åren fått stor genomslagskraft i Sverige och flera MBT-behandlingar har upprättats i landet. Mentalisering innebär förmågan att förstå sig själv utifrån känslor, intentioner och tankar. Behandlingen inriktar sig främst på personer med borderline personlighetsstörning eftersom de ofta har en bristande mentaliseringsförmåga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi hos patienter som genomgått MBT-behandling. Peter Fonagy och Anthony Bateman är de som har utarbetat terapiformen och därför lades stor vikt vid deras forskning kring ämnet.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en Kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på tre gymnasiesärskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingår och hur den bedrivs. Våra frågeställningar är:1. Vilka teman och ämnen ingår i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sällan i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning på tre olika gymnasiesärskolor i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjälp av fyra olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rättspsykiatrisk vård. När tvångsvård är aktuellt för psykiskt störda lagöverträdare ges vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Många patienter inom den rättspsykiatriska vården har uttalade funktionsnedsättningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlägga och åtgärda. Tidigare internationell forskning pekar på att arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin kan påverkas av den specifika säkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna användes sig av är kvalitativ.

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning.Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009.Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus.Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Detta examensarbete syftar till att besvara frågor rörande historieanvändning och historieförmedling på lajv. För att besvara och belysa användandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i ämnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen används sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit är att forskningen idag i mycket lägger fokus på arenor där lärande är ett mål, vilket inte är fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras är historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts från ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring ämnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena.