Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten där gärningspersonen är främmande för offret. Stalkning som fenomen är så pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhälsoproblem. Då det är ett tämligen outforskat område i Sverige finns få studier gjorda kring allmänhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig åt beroende på om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer.

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Ambulanssjukvården i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats från att ha varit en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukvårdsverksamhet. Att ambulanserna nu bemannas med sjuksköterskor och att dessa således överrapporterar patienter till andra sjuksköterskor på akutmottagningen gör att kunskapsnivån har ökat. Detta gör att kraven ökar på ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning, behandling, prioritering och överrapportering av ambulanstransporterade patienter. Tidigare forskning har visat att överrapporteringen är av skiftande kvalitet beroende på vem som rapporterar. Det har även beskrivits att olika sjukdomstillstånd leder till bättre och sämre rapporter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillämpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade apoteksbranschen i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. Primärdatan har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetära bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte är direkt motiverade. Belöningsystemet är dock inte funktionslöst, de bonusgrundande målen skapar indirekt viss motivation hos de anställda som gillar att mäta sig mot varandra. Mjukare aspekter fångas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar också att det finns en obalans mellan motivationskällor och belöningarna som utgår. Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gäller vidare forskning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte.

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar.

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom.I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats.Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning.För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare Kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.