1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger på en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmärker diskursen kring eleven och studien utgick från begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebär en uppfattning att fenomen tolkas av individer och måste bland annat ses i ett socialt sammanhang.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En Kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom två olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlätta utförande av aktivitet; Att sätta mål tillsammans med klienten; Att informera, bekräfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende på vad personer med MS själv anser vara viktigt, vad de har för förutsättningar och på vilket sätt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom också hur viktigt det är att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans sträva mot samma mål. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekräfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lättare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen på ett pedagogiskt sätt skapas en förståelse för de tankar, känslor och beteende som kommer av den påfrestande situationen som sjukdomen innebär..

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten.

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En Kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes.

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med Kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med Kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan.Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en Kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg.Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en Kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hälsokommunikation kring primärprevention, med utgångspunkt från en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien är empirisk med en Kvalitativ ansats. Enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frågor har använts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i åldern 18-19 år på två gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehållsanalys med manifest ansats används. Resultaten visar att kvinnorna hade olika attityder till, samt uppfattningar och upplevelser av den webbaserade hälsokommunikationen och olika förbättringsområden framkom.

Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vården av ett döende barn och vid ett barns bortgång. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vårdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgång upplever mer känslomässig stress och uppfattar stödet och handledningen som erhålls efter ett barns bortgång som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren använde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes på två länssjukhus i Sverige.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en Kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en handledarmodell.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med Kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en Kvalitativ ansats.