Den 23 juli 1990 kom rådets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera på. Det ansågs nödvändigt för att harmonisera reglerna och skapa sådana förhållanden som liknar de som gäller på en inre marknad och på så sätt garantera upprättandet av en gemensam marknad. Tanken är att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta är det då nödvändigt att införa neutrala skatteregler som inte påverkar konkurrensen. Skattereglerna som de såg ut innan gjorde skillnad på förhållanden inom medlemslandet och förhållandet mellan medlemsländer. Om nu förhoppningsvis botten i krisen är nära kan det närma sig en våg av företagsförvärv och fusioner.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning påkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemål, preferenser ochframtidsförväntningar- ett behandlingsprogram förläkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.Syfte:Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna.

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden.

Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt.Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling.I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner.

Syfte: I föreliggande studie kommer specialpedagogen fokuseras med utgångspunkt i skollagen och examensförordningen. Studien ämnar undersöka om skolutveckling är en viktig funktion för specialpedagogen. Vad har fyra rektorer och fyra specialpedagoger att säga om det?Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varje skola har sitt sätt att använda specialpedagogen.

I denna uppsats har vi belyst det faktum att det idag finns ett överflöd av recept och handböcker med lösningar på hur man som ledare ska upptäcka och agera då ett beroende eller missbruk upptäcks hos en anställd på arbetsplatsen. Vårt syfte med uppsatsen är att få fram en kvalificerad text om socialt ansvar, ledarskap och alkohol som i sin tur kan bidra till att öppna upp ämnets diskurs.Vårt mål är inte att komma fram till en given sanning eller en lösning på problemet, detta då vi anser att det inte finns någon. Vi anser ämnets diskurs än mer komplex än så och vårt syfte med uppsatsen har därför varit explorativt. Vi har valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har i denna uppsats genomfört tre intervjuer med tre olika företagsledare. Detta för att få reda på hur de intervjuade ledarna ser på socialt ansvar och hur de agerar i sin roll för en hållbar samhällsutveckling med fokus på alkoholrelaterade frågor.

En grundläggande princip inom svensk rätt är att en part skall hålla sig till sin avtalspart, principen om avtalets subjektiva begränsning. Innebörden av rättsprincipen är att i händelse av avtalsbrott kan indirekt skadelidande endast rikta ersättningsanspråk mot sin avtalspart. Regeln innebär att en part som åsamkats skada på grund av någon utomstående inte kan rikta krav mot denne. Vid entreprenadavtal ingår vanligtvis en beställare avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer. Underentreprenören blir då en utomstående part till beställaren eftersom det inte föreligger något avtalsförhållande mellan de två parterna.

Motiverade revisionsmedarbetare är mer organisatoriskt engagerade, mår bättre och är mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver motivera och hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprätthålla god revisionskvalitet.Syftet med studien är att utforska och förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjälp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglädje och work values samt resultatet från en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkätundersökning skickats till revisorsassistenter, godkända och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullständiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Idag måste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar årsredovisning och bokslut. När denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de små bolagen ochatt hjälpa ägarna att uppmärksamma ekonomiska problem inom företaget. Förnärvarande är det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvärdering av behovet av revision i små företag. Förslagen frånutredaren skall minska företagens börda så långt det är möjligt, utan att intressenterseller ägarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information åsidosätts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad ägare av små aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle välja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.