Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Rapporten behandlar en jämförelse mellan den svenska byggtekniken och byggtekniken i ett varmt land som har de motsatta klimatproblemen, i detta fall Dubai.I den här rapporten beskrivs detaljerat processen hur vi har gått till väga med att projektera två olika tomter med samma värde och area. Ena tomten är belägen på Heleneborgsgatan 10-12 på Södermalm i Stockholm och den andra är på Al-Kuwait Rd. På Bar Dubai i Dubai.Förslaget går ut på att bygga de två planområdena med punkthus (projektera bostäder), samtidigt förbättra stadsbilden och få mer uppmärksamhet till varje tomt, genom detta kan vi studera och jämföra byggtekniken och designen i ett varmt och kallt land med olika standard.Vi redovisar det i en Revit Architecture modell samt material och byggteknisk jämförelse.Därmed redovisar rapporten hur studieresan som vi utförde gav oss den information som hjälpte oss att utföra jämförelsen.Ur jämförelsen framgår att det är förvånansvärt få skillnader mellan byggandet i Stockholm respektive Dubai..

Denna uppsats avhandlar 1st Marine Division och deras väg in i Irak under operation Iraqi Freedom. Syftet med uppsatsen är att verifiera om det var konceptet manöverkrigföring som 1st Marine Division använde sig av under invasionen? Det har sagts att amerikanerna använde sig av manöverkrigföring i denna operation. Jag ställer mig mer frågande om det verkligen var det konceptet som de använde sig av.För att svara på frågeställningen har jag först beskrivit vad manöverkrigföring är, därefter har jag gjort en fallstudie på 1st Marine Division och deras agerande under invasionen av Irak 2003. Vi följer divisionen från utgångsgrupperingen i Kuwait tills divisionen är inne i Bagdad.

The aim of this political scientist paper is to describe and analyze the quasi state Iraqi Kurdistan 1992-2006 using the theory of Kolstö about how and why quasi states develops and the theory of Pegg regarding how the international society deal with quasi states. A qualitative case method is used. In the study the two theories are combined. Iraqi Kurdistan is used as a case to study to confirm Kolstö?s and Pegg?s theories.

This is a study of seven men that have suffered from a cruel punishment. The punishment involved getting their ear/ears cut off, prison with more torture and their families being deported from their homes to another town.My sample involved seven Iraqi men who suffered from this punishment during Saddams regime, they got this punishment because they refused to fight against Iran and Kuwait. I went to Iraq and met with the men in person and did interviews with them to understand the effect of the punishment on their personalities, and how the punishment have influenced their lives and interaction with other people in the society and around them.The study focuses on their suffering and how they have been able to live with this stigma. The method the study has used is the kvalitative method that involved interviewing them in their country Iraq and analyse their answers and then come to the results. My study was between 26 of March 2004 to 26 of April 2004.My study is based on the theory of social interaction and especially the symbolic interaction theories of G.H.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin.

Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande.

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.