Uppsatsens syfte är att granska företag noterade på A-listan vid Stockholmsbörsen för att undersöka huruvida ersättningen till den VD hos dessa kan förklaras av företagets storlek, vinst, absolut Kursutveckling och relativ Kursutveckling ur ett aktieägarperspektiv. Undersökningen kommer att genomföras med kvantitativ induktiv ansats och grundar sig på numerisk data och statistisk analys. Uppsatsen kommer att behandla samtliga företag vid Stockholmsbörsens A-lista, där utländska företag exkluderas. Därefter kommer en regressionsanalys att göras för att fastställa huruvida det föreligger ett samband mellan valda variabler. Av de undersökningar vi genomfört har vi kommit fram till att storleken på företaget har den största påverkan på VD:s fasta ersättning, men har även inverkan på den rörliga ersättningen.

Vi har i detta arbete funnit att räntorna är de oberoende variabler som har inverkan på obligationsfondernas NAV-kurser. Vi fann dock inga samband mellan makrovariablerna och NAV-kurserna, men tidigare forskning tyder på att dessa är diskonterade i räntan och därmed indirekt påverkar kursernas utveckling. Mer handgripligt fann vi att de 4- och 5-åriga svenska statsobligationsräntorna påverkade de medellånga fonderna, medan de 5-, 8- samt 10-åriga statsobligationsräntorna hade högst inverkan på de långa fonderna. I den konstruerade modellen har vi lyckats att ge ett förklaringsvärde för det sista och femte årets NAV-Kursutveckling med 94,6 procent för de medellånga fonderna samt 96,9 procent för de långa fonderna..

SammandragVi har studerat massmedias roll på värdepappersmarknaden och syftet med vår studie har varit att utreda om massmedias bevakning av företags kvartalsrapportering påverkar aktiers Kursutveckling på kort sikt. Utifrån rådande teoribildning har vi kunnat anta att det bör finnas en massmedial påverkan. Detta har studerats genom analys av massmedias kommentarer på företags kvartalsrapporter. Vi har sedan ställt detta i jämförelse med Kursutvecklingen för de enskilda aktierna under publiceringsdagen av kvartalsrapporten för att se om ett samband förekommer. Våra statistiska resultat indikerar att en massmedial påverkan på aktiekurserna kan uteslutas på kort sikt, men att mer djupgående studier inom området är nödvändiga för att kunna fastställa huruvida detta stämmer.Nyckelord: kvartalsrapporter, massmedia, investerare, aktieKursutveckling.

En kvantitativ analys av budpremier och Kursutveckling i samband medföretagsförvärv på Stockholmsbörsen..

Titel: Samband mellan rapportinformation, förväntningar och Kursutveckling på den svenska aktiemarknaden. Författare: Johan Källlstrand, Jonas Mjöbäck och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Tore Eriksson, Hossein Asgharian Problem: I samband med att börsbolagen offentliggör sina kvartalsrapporter ägnas stor uppmärksamhet i media till hur det redovisade resultatet avviker från marknadens förväntningar. Det är lätt att få intrycket att ett resultat som understiger förväntningarna automatiskt leder till en kursnedgång och vice versa. Men är det verkligen så? Går det att påvisa ett samband mellan avvikelse och kursreaktion? Hur starkt är i så fall detta samband? Hur ser motsvarande relation ut för företagens omsättning? Borde inte företagens aktieKursutveckling påverkas om försäljningen avviker från förväntningarna? Finns det branschspecifika skillnader vad gäller avvikelser från resultat och omsättning? När inträder rapporteffekten och hur länge håller den i sig? Syfte: Undersökningens syfte är att studera relationen mellan börsbolagens aktieKursutveckling och prognosavvikelser.

Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre Kursutveckling än dess index om denna exkluderar utdelning.Studien avser att granska aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på Kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med Kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på Kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med Kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet.

Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att förstundersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och dengenerella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom etteventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftigbörsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativKursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på dataöver svenska börsintroduktioner mellan 1979?2004.Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årligaIPOs och börsens allmänna utveckling.

Syfte: Uppsatsen använder kvantitativa metoder för att utröna huruvida aktierelaterade incitamentsprgram påverkar företagets förmåga att skapa värde för ägarna. Metod: Uppsatsen använder kvantitativa metoder och ett abduktivt angreppsätt för att besvara frågeställningarna Datainsamling: Data samlas in genom en årsredovisningsstudie och en internetbaserad enkät. Kursutveckling hämtas från SIX Trust och indexutveckling från affärsvärlden Teori: Den teoretiska grunden utgörs av principal-agentteori och en genomgång av de aktierelaterade incitamentsprogrammen uppbyggnad och agentkostander. Utifrån denna grund skapas hypoteser som sedan testas. Slutsatser: Det går inte att mopt bakgrund av denna studie påvisa att förekomsten av aktierelaterade incitamentsprogram påverkar företagets totalavkastning till ägarna..

Vårt syfte med detta arbete är att se om vi kan finna faktorer som skiljer lönsamma företag som går bra på Stockholmsbörsen från lönsamma företag som inte går bra. Med hjälp av dessa faktorer ska man förhoppningsvis kunna göra företagsvärderingar som i sin tur leder till placeringar som går bättre än index över Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Angreppssättet är av induktiv karaktär där vi försöker upptäcka mönster i det material vi studerar. Slutsatser: Vi ville besvara frågeställningen; vad skiljer lönsamma företag som går bra på börsen från dem som inte gör det? När man ser på de enskilda faktorerna utmärker sig Re, rörelsemarginal, utdelning, omsättningstillväxt till fördel för vinnarna som ligger högre.

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess Kursutveckling en månad efter avslutat återköp.

Den 10 mars år 2000 blev det i Sverigen tillåtet för noterade publika aktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier. Ett starkt motiv för att tillåta återköp av aktier var enligt lagstiftarna att företagen skulle få möjlighet att dela ut vinstmedel till aktieägarna och att de skulle få en ökad flexibilitet att skapa en bättre kapitalstruktur.Återköpsfenomentet har enligt utländsk förebild snabbt blivit populärt hos svenska företagsledningar. Därför avsåg vi att studera vilken effekt aktieåterköpsprogram har på företagens aktiekurser, på kort och på lång sikt. Vi avsåg även studera vilka motiv som låg bakom återköpsprogrammen.I USA har återköpsfenomenet funnits en längre tid och ett flertal studier har genomförts. De amerikanska studierna visar att det uppstår en begränsad kursuppgång i samband med annonseringen.

Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhället? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Problem: Idag finns detaljerad information gällande när ett företag skall publicera sina kvartalsrapporter, kan denna information vara till hjälp för en investeringsstrategi. När själva rapporter är publicerad blir det olika kursreaktioner på börsen, går det att förutspå riktningen på denna rörelse med enbart den senaste veckans trend som jämförelse? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan en akties Kursutveckling innan kvartalsrapporten offentliggörs och efter publicering av den samma. Vi skall också i uppsatsen besvara frågan om det går att erhålla överavkastning beroende på trenden innan en kvartalsrapport? Tillvägagångssätt: Vi har valt att göra en event study där vi samlar in aktiekurser för de aktuella datumen kring företagens kvartalsrapporter.