Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Syftet med uppsatsen var att analysera konkurrensen på den svenska elproduktionsmarknaden. Den svenska elproduktionsmarknaden antogs ha en kvantitetssättande Stackelberg-ledare. Conjectural variations användes för att identifiera det ledande företagets marknadskraft. Uppsatsen behandlar tidsperioden 1996-2002. De dragna slutsatserna är baserade på kvantitativa beräkningar.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivani?s (2004) diskursanalytiska ramverk.

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översätts till ryska. Som källa har använts utdrag ur några skönlitterära svenska texter och deras ryska översättningar. Undersökningen är i huvudsak kvantitativ och hypotesen är att infinitiv förekommer oftare i svenska än i ryska. Förutom de direkta översättningarna av svenska infinitiver udersöks även några fall där ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stämmer både för de direkta översättningarna och även när man jämför det totala antalet infinitiver i källspråks- och målspråkstexterna..

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3?14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen.

Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste..

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda.

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval. I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.