Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillärare ser på och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde ämnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gånger. Jag ville förstå vad planering innebär samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lärare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillärare i Västerbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag ställer mot intervjuresultaten. Jag frågar vad lärarna anser att elevens planering innebär, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsätter den.

Examensarbetet undersöker hur elever upplever olika teknikmoment som är planerade utifrån Teknik tillsammans (Cetis, 2006) och Försök med teknik (Nordkvist och Powell, 1998). Dessutom belyser arbetet vilka mål i kursplanen och Lpo 94 som berörs då elever arbetar med enkla konstruktioner. Undersökningens resultat grundas på kvalitativa klassrumsobservationer av 18 barn i skolår två samt två parintervjuer. Resultaten av klassrumsobservationerna visar att teknikuppgifter måste ligga på rätt utmaningsnivå i förhållande till elevers färdigheter för att ett lustfyllt och stimulerande lärande ska ske. Då elever arbetar med konstruktionsuppgifter med rörliga delar berörs två uppnåendemål för skolår fem ?att kunna använda vanligt förekommande verktyg och hjälpmedel? samt ?att genom handledning kunna planera och utföra enklare konstruktioner.? Många allmänna mål som anges i läroplanen (Lpo 94) berörs också bl.

The term socken ? comparable to the English term parish ? refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term ? discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.The history of parishes goes centuries back.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterandeämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolanssenare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienteradeläroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärarevalde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senareår 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,två kvinnor och två män.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en blandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med och använder sig av läromedel i undervisningen i svenska som andraspråk. Studien är kvalitativt utförd och fyra lärare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om läromedel samt hur de använder dem i undervisningen. Denna studie visar att läroboken är det läromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lärare inte har ett basläromedel. I undersökningen har det även framkommit att lärarna har en stor tilltro till tryckta läromedel men en mer negativ inställning till internetbaserade tjänster.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ?känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider? (Kursplan för SV1201 ? Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan.