Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till Kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av Kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och Kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda Kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i Kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad Kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets Kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på Kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändringvad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samttittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyrafrågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare pådefinitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan.Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans Kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års Kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning.

I denna uppsats jämförs de tre senaste Kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste Kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt.

Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen.

Uppsatsen handlar om de nya Kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya Kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om Kursplanen.Fokus i Kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och Kursplanens övriga beståndsdelar..

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande Kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i Kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och Kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i Kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i Kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik..

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och Kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka Kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste Kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen..

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande Kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s Kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar Kursplanen..