Utifrån grundskolans nya Kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra Kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som skolidrott i relation till Lpo94 Kursplan för idrott och hälsa?MetodStudien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i Kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av Kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av Kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

Vår undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av värdegrunden i den svenska Kursplanen i Historia i Lgr11 (Läroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska Kursplanen i Historia angående värdegrunden. Detta för att visa på att elever kan komma från olika kulturer och ha olika erfarenheter av en värdegrund. Genom att en lärare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne närma sig ett samtal angående värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum på rätt nivå och med rätt fokus..

Although textbooks are scientifically proven that they are important and central to the school curriculum one should think critically about the content in textbooks - is it really compatible with the curriculum of following the textbook tradition? As a teacher there are different ways to reflect on which textbook to choose. It is important to compare several textbooks with each other and be aware that a textbook should follow the curriculum. A teacher examines many sections/topics in the textbooks, but in this paper only one section will be reviewed among four different textbooks. The section to be compared, in the paper, is the interwar period.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen Kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur Kursplanen i teknik i Lgr 11..

AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om Kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa Kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att Kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ?snubblar? i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i Kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Idag består en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör därtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt få kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning där Kursplanens mål i skolår fem för ämnet har varit i åtanke. Analysen är gjord utifrån datorspelet The Sims 2 där spelets delar samt Kursplanens mål har studerats. Studien har visat att en fokusering av målen är möjlig vid användningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men även att ett spel har begränsningar, främst då mål med ett konkret innehåll ska behandlas..

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att Kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den Kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa..

I den nuvarande Kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets Kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya Kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya Kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och likheter mellan Kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..