Vi lever i en värld i ständig förändring och det är inte lätt som lärare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers syn påmusik och hur detta påverkar musikundervisningen. Undersökningen ägde rum påtvå skolor, totalt intervjuades tre musiklärare och åtta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lärarna intervjuades var för sig. Råmaterialettranskriberades och utifrån denna empiri valde jag ut temaområden som i sin turanalyserades.

Syftet med studien var att ur musiklärares perspektiv skapa en bild av elevers förutsättningar att uppnå kunskapskraven i musik i årskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklärare intervjuades i ämnet. Intervjuerna transkriberades och utifrån lärarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehåll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat är att elevers förutsättningar och resultat framför allt beror på läraren och dennes förmåga att skapa god undervisningsmiljö samt att lärarnas förutsättningar i form av tid, lokaler och musikutrustning påverkar vad som ingår i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven.

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstående jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgå från aspekten ?musikaliskt sväng? och använda mig av tre kriterier, som jag anser är av betydande karaktär för att ett stycke musik skall ?svänga?, i någon mening. Dynamik, rytmik och timing är de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig själv.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen från mitt eget intresse att diskutera ämnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhälle.Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett multimodalt perspektiv ta reda på hur en musiklärare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i årskurs 1-3. Jag har använt mig av observationer och samtal för att ta reda på hur de arbetar, vilka redskap de använder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och är en utarbetad metod för ämnesintegrerat lärande. I resultatet visas att det är läroplanens mål och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de två lärarna anser att det sätt som undervisningen bedrivs på även uppfyller många sociala mål som till exempel samarbetsförmåga, hänsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick från ett tema och sedan arbetade lärarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrån många olika håll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i många avseenden multimodal då även momenten under lektionerna i sig själva var det.    Det jag tar upp i diskussionen är bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utsträckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att skriva musiken på egen hand.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.

Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande:- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder musikteorin under ensemblelektionerna.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken.

Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen.

Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan värmländsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har känt under delar av min studiegång, framförallt i början av den, att det har hämmat mig att hålla på med båda. Jag har känt att jag blandat ihop genrerna och därför gjort stor skillnad på dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att återknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna går samman. Jag försöker hitta exempel där ett bruk av båda genrerna gynnar spelet istället för att det, som jag ibland har känt det, hämmar det..