Att lära är något som man gör själv och detta ansvar kan man inte lägga över på någon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tänkande. Människor har olika sätt att lära ? en del lär genom att skriva. Utgångspunkten för vårt arbete är att vi ser lärande på detta sätt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser.

Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik.

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

The word mathematics is often associated to addition, subtraction, division or multiplication. This is not the kind of mathematics that belongs to pre-school. In my essay I have chosen to write about how mathematics is used in pre-school. In the literature it is written that the best way of becoming familiar with mathematics, is to integrate it in the every day life but that there are educators that use traditional mathematics education in pre-school. The questions I would like to answer are:1.

Syftet med denna uppsats är att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lärare och elever i gymnasieskolan.I dagens näringsliv så vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta så används exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir därför viktigt/nödvändigt för dagens gymnasieelever att vara väl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) så skall mål i kursplanen i ämnet matematik i gymnasieskolan sträva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjälplig för att främja inlärningen och höja elevernas motivation. I våra exempel har vi utgått ifrån att lärare skall kunna använda sig av dessa exempel utan någon större förberedelsetid. Läraren kan välja om han vill använda exemplen så som de är eller förändra exemplen.

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

ABSTRAKTMatematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

SammanfattningVår studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lärare igrundskolan yngre åldrar för att fördjupa förståelsen kring vilka förutsättningar som finns förmatematiklärare i undervisningen. Vårt utgångsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper ärlabila.Resultaten från de flesta mätningarna har visat ett försämrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning är för inlärning. En varierandematematikundervisning där det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförståelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den här studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lärare och av observationer på två mellanstadieskolor,sammanlagd tre lärare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen och att det finns ingen gemensam syn på en och samma skola. Delärare som känner sig trygga i sin lärarroll har börjat förändra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfällen i våra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna är mycket merintresserade, kreativa och lär sig mer när det finns aktiviteter där de kan uttrycka sig..