Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet.Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori.

I dagens kursplan för moderna språk på grundskolan står den kommunikativa förmågan i centrum. En viktig del av kommunikationen i språkundervisningen är muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika läroböcker i spanska för år 9 på grundskolan. Det är grundsynen och övningarna i lärarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det många muntligt kommunikativa övningar, och i sådana fall av vilken typ är de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser tränas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstämmig handling? Vad anser lärare om dessa läroböcker? Min slutsats är att det finns en skillnad mellan läroböckerna vad gäller den muntliga kommunikationen och främst till den nyares fördel.

The Swedish language has for over six hundred years been under influence of foreign languages. Nowadays, it is the English language that undoubtedly affects it in largest scale - even though both French and especially German have had a serious influence through history. In an inquiry by behalf of the Swedish Government, named Mål i mun ? förslag till handlingsprogram för svenska språket (2002), one of the conclusions was that journalism is an important area that has to be under linguistic supervision to avoid a gradual weakening of the Swedish language. It is also a known fact that the Swedish sports writers has a tendency to use a lot of English words, even though there are equivalent Swedish ones applicable.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsämnets förändring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhället genomgått de senaste femtio åren. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda på och förklarat de förändringar ämnet genomgått med hjälp av bl.a. äldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förändring har jag använt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord på det svenska samhället. Sekularisering får ses som en religiös förändring bort från en enhetsstat, och över lag är det kristendomens förlorade mark som i arbetet benämns som sekularisering.Avslutningsvis kommer förändringen inom ämnet religionskunskap ställas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om ämnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet..

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur idrottslärare använder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda på vilka syften de har när de använder sig av det. I studien medverkade sju idrottslärare som alla undervisade på högstadiet i ett och samma län. Resultatet visar att idrottslärarna ägnar ungefär 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lärarna använder sig av bollaktiviteter är i lagbollsporter och lekar. Lärarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hälsa där det står att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Ambitionen med detta gestaltande examensarbete var att utforma ett adekvat läromedel för teckning som är väl förankrat i Läroplanen för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmets 2011 (Lgr 11) kursplan för Bild i högstadiet. Detta söktes uppnås genom en studie av tidigare relevant forskning och genom ett test av det läromedel, Hjälp! Jag Tecknar, som producerades i och med den gestaltande processen. Arbetet kan sägas vara uppdelat i två delar, å ena sidan utvecklingen av ett läromedel och å andra sidan ett test av samma läromedel. Testet genomfördes genom en frivillig kursverksamhet med barn och ungdomar som kunde tänka sig att deltaga i utvecklingen av läromedlet. Resultatet visar främst på möjligheter med Hjälp! Jag Tecknar och hur boken skulle kunna motarbeta, framförallt, inaktivitet och underlätta för en läsare att just teckna.

I uppsatsen analyseras den arabiska översättningen av Bröderna Lejonhjärta, tillsammans med den engelska från vilken den arabiska är översatt. Resultatet visar att stilnivån är högre i den arabiska texten, vilket är vanligt vid översättning av barnlitteratur till många språk. Vissa förändringar av betydelsen har skett vid översättningen. Intressant att nämna är översättningarna av saga och äventyr, som fått diverse heroiska och svulstiga översättningar. Analysen visar också att det faktum att översättningen är gjord via ett tredje språk har påverkat översättningen..

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap.Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen..

Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.