Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld..

Fler unga människor än någonsin är idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. Därför är det viktigt att unga människor får kunskaper om hur de på bästa sätt kan ta hand om sig själva. Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som läser gymnasiets kurs Idrott och hälsa A ser på den hälsoundervisning de får.Detta är relevant för alla som arbetar som idrott och hälsa lärare för att kunna hitta en jämkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lära sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker däremot att idrottsläraren inte är rätt person att lära ut kunskaper om tobak..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare inom NO-ämnena i grundskolan arbetar med målen i kursplanen. Fem lärare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om målstyrning. Det vanligaste sättet som lärarna arbetar är att de formulerar om kursplanemålen så att de ska bli lättare för eleverna att förstå. Målen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsområde och i samband med bedömning. Eleverna har inte så stort inflytande över själva målen men de har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta för att nå målen.

Unga tjejer utsätts ständigt för sexuella trakasserier på krogen. Det kan vara en hand på rumpan, en ovälkommen komplimang eller nedlåtande kommentarer. I detta projekt har jag arbetat fram ett appkoncept som är riktat till unga killar i åldrarna 18-25. Mitt mål är att förhoppningsvis kunna förändra detta krogbeteende, sätta stopp eller förebygga ett beteende som kanske ännu inte finns hos den yngre delen av målgruppen. Men för att inte låta appen bli ett slag på fingrarna är alla texter och tips skrivna med ett humoristiskt talspråk, både på engelska och svenska.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.

I vår studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans senare år och en mellanstadielärare undersökt strävansmålens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har även undersökt vilka arbetssätt och arbetsformer lärarna uppger att de utgår ifrån och kopplat detta till strävansmålens roll i undervisningen. Vår studie tyder på att det inte är så vanligt att lärare i matematik utgår från strävansmålen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lärarna utgick från uppnåendemålen och att deras undervisning var läroboksstyrd och byggde på individuellt räknande. I arbetet berör vi även den kunskapssyn som förespråkas i Lpo94 och jämför den med respondenternas syn..

Syfte och frågeställningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare.Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används.

Detta är en uppsats med syftet att se på hur kvinnor porträtteras i manga, både på originalspråket japanska och i en västerländsk (svenska och engelska) översättning. Uppsatsens utgångspunkt är att se på dessa porträtteringar ur en feministisk synvinkel. Två mangor har valts, en för pojkar (shounen) och en för flickor (shoujo). De valda mangorna är "One Piece" och "Kimi ni Todoke". Resultaten av de två mangorna jämförs med varandra för att se om kvinnors porträttering skiljer sig beroende på vilket kön mangan riktar sig till..

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ?i läs och skrivsvårigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I läs och skrivsvårigheter? säger att lärarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i läs- och skrivsvårigheter? samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.