Sök:

Sökresultat:

3110 Uppsatser om Kursplan 2000 - Sida 3 av 208

Musikundervisningen i Kalmar och på Öland : En kvalitativ intervjustudie av hur lärare tolkar kursplanen i musik.

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare.

Teknik i Sverige och England : En jämförelse mellan två teknikämnens framväxt

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

? The times they are a-changin? ? En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelsvåldsdebatten på 2000-talet

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

Islam, muslimer och väst! : en läroboksstudie om framställningen av islam under 1980-talet och 2000-talet

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

Religion ? ett ämne under förändring?

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor.

Styrdokumenten: Hur omsätter lärare i samhällskunskap på gymnasiet kursplan, kursmål och läroplan i praktiken?

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Vad är det som väntar? : En kvalitativ studie kring studenters tankar om att arbeta som grundlärare i fritidshem

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

En kurs utan plan? : om livskunskapens roll i skolan

Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor. Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:- Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?- Hur arbetar de med ämnet? Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt.

Vilka faktorer anses viktiga vid val av lärobok i matematik på gymnasiet?

Enligt forskning har läroböckerna i matematik på gymnasiet inget krav på sig att följa kurs- och läroplan. Studier visar även på att matematik är skolans tystaste ämne där en stor del av undervisningen är beroende och utgår från läroboken. Vår studie syftade till att undersöka hur valet av ny lärobok i matematik på gymnasiet gick till och vilka faktorer som anses viktiga för matematikläraren. Som underliggande fråga har vi kopplat till hur stor vikt som läggs vid kurs- och läroplan vid detta val. Undersökningen bestod av tre kvalitativa intervjuer samt 15 kvalitativa enkäter.

Kan man nå ett A i sjuan?

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare. Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp. Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat..

Att förverkliga intentioner. Tankar om teknik och om teknikfortbildning

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology..

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik

The criteria for the gymnasial course in Biotechnics (BI1209) are analysed and a detailed plan of the course is suggested. Course litterature is evaluated..

Val av område och områdesskydd för Natura 2000 med skogshabitat : En jämförande studie av fyra län i Sverige

The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure.

Från styrdokument till matematikundervisning : en studie om helhetssyn på Helsingborgs kommunala grundskolor

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.


<- Föregående sida 3 Nästa sida ->