En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven..

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

Tovesson. R 2012: Orientering av liv och död under mellanneolitikum. Irland, Orkneyöarna och södra England under perioden ca 4000 f.kr ? 2000 f.kr.The orientation of life and death- Ireland, Orkney, and Southern England during c 4000-2000 BC.Magisteruppsats i arkeologi. Linnéuniversitetet Kalmar Vt.

Syfte:Elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan är en grupp elever som jag upplever ofta kommer i kläm i grundskolan. Syftet med studien är att studera hur skolan organiserar lärandemiljöerna i matematik på högstadiet för de elever som läser efter särskolans kursplan i grundskolan (individintegrerade). Undersökningen ville visa på hur matematiklärarna arbetar för att nå en god måluppfyllelse för de elever som läser efter särskolan kursplan, när/om de har två kursplaner igång samtidigt. Frågeställningar som skulle besvaras var om det fanns några framgångsrika modeller och vad det är som gör dessa modeller framgångsrika. Teori och metod:Skolan är en komplex arena där många människor möts och det finns lagar och förordningar hur skolan ska drivas och vilka mål som ska uppnås.

Studiens syfte är att undersöka vilket faktaurval författare till läroböcker i gymnasiekurserna religionskunskap 1 och Religionskunskap A gör i sin beskrivning av de abrahamitiska religionerna. Påverkar detta urval elevers kunskap om de olika abrahamitiska religionerna och följer läroböckernas innehåll kraven i respektive kursplan.Studien granskar fyra olika läroböcker och om läroböckernas innehåll följer kunskapskraven i kursplanen för religionskunskap. Då en ny kursplan infördes höstterminen 2012 medför detta att studien även kommer att jämföra böcker som tillhörde den föregående kursplanen och den rådande. Metoden som används i studien är en komparativ textanalys med en hermeneutisk teoretisk utgångspunkt.Det som kännetecknar den goda läroboken är att den ska vara nyanserad och beskriva innehållet utifrån olika perspektiv, samt vara problematiserande och allsidig. Studiens resultat visar att det finns en brist i läroböckerna att anlägga olika perspektiv, ofta beskrivs ett generaliserande innehåll. .

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

I vårt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och föreställningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förställningar påverkas genom medverkan vid ett inlärningstillfälle. Undersökningen har genomförts med hjälp av två intervjutillfällen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat är mellan elva och tolv år gamla. Eleverna går på två olika skolor, tre av dem läser efter grundsärskolans kursplan medan resterande tolv läser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats från A-F.

Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets Kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Detta examensarbete har som utgångspunkt en undersökning som behandlar hur modersmålslärarna i Malmö arbetar för att uppnå målen i kursplan för modersmålsämnet, och vilka faktorer som kan påverka modersmålslärarnas undervisning. För att få svar på min frågeställning har jag tillägnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat använt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvärdering av språkutveckling/förbättrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmål. Jag har intervjuat sju olika modersmålslärare i Malmö, Sverige, och Hernán Concha, biträdande rektor på modersmålsenheten i Malmö. Jag har även gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmålslärarna.

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues.

Through trading with countries that have a relative aboundant supply of labor, Sweden changes it's effective supply of labor, in a Factor Content perspective. This essay does two Factor Content analyses, one for year 1995 and one for 2000. The first comparison of these analyses shows that Sweden exports about 27 600 labor-years more year 2000 than 1995. However, since Factor Content analysis arguably underestimates the imported labor, some assumptions are made in order to correct for this. This correction has great importance for the final analysis.