I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka Kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade Kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt?Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera.

I detta examensarbete studeras universitetsstudenters attityder till och beteenden kring i huvudsak studielåntagande, men även andra former av lån berörs. Det övergripande syftet med denna studie är, genom att intervjua tolv universitetsstudenter om deras syn på studielån, att belysa hur individuella attityder till stu-dielån och belåning konstrueras och förändras. Studiens fokus är på studielånta-gande och utgångspunkten är en grupp utvalda studenter från olika program, Kurser och årsKurser på Linköpings universitet. Uppsatsen är av kvalitativ natur och metoden som används är semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju. Huvudresultaten som framkommit av studien är att informanternas atti-tyder till låntagande grundas i familjens värderingar och påverkas och omformas genom ställningstagandet till studielån..

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet.Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika Kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet.

I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i Kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder.

Volvo Aero är ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anställda inom Volvo Group och i och med det alla på Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbättra och utveckla verksamheten så att vi når våra egna ?ribbor? och de huvudmål vi enats om på medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus är ?Effektiva standardiserade arbetssätt och metoder? och utgör målsättning för avdelningens VU-arbete.

Detta examensarbete utgår från en egen idé och har inte genomförts i samarbete med ett företag eller annan uppdragsgivare. På grund av detta har arbetet varit mycket fritt, vilket har gjort vikten av eget ansvar större.En lösning för att hänga upp cyklar på barnvagnar är något som fattas på marknaden. Det kan tänkas vara ett litet problem, men en lösning borde ändå finnas tillgänglig.  Eftersom det finns så pass många olika varianter av barnvagnar har detta arbete fokuserats mot att konstruera en cykelhållare som passar till en typ av barnvagnar. En prototyp har också byggts för att utföra tester på.Som metod har Fredy Olssons Primär- och Principkonstruktion använts.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte då Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nått behörighet att söka till ett nationellt program. IM består av fem inriktningar och kan läggas upp på olika sätt när det kommer till teoretiska ämnen, praktik och studier på de nat-ionella programmens Kurser. Syftet i denna studie är att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och särskilt stöd utformas på IM. Den teoretiska utgångspunkten från vilket materialet belyses är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsätt och ställningstaganden får på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Uppsatsen är en fallstudie gjord på en medelstor gymnasieskola.

Syftet med denna studie är att granska hur man som nautiker skall framföra sitt fartyg med hänsyn tagen till säkerheten och sjövägsreglerna i en korsande situation där ett väjningsskyldigt fartyg inte väjer. Vi genomförde en fallstudie bestående av en simulatorövning för ovetande styrmän och semistrukturerade intervjuer med nautiker från Stena Line, Scandlines och Wallenius. Genom att testa intervjurespondenternas lösningar i fartygssimulatorn på Sjöbefälsskolan i Kalmar kom vi fram till för- och nackdelar med olika sätt att agera. Vi har fått en ökad förståelse för hur sjövägsreglerna bör tillämpas i korsande situationer som vi vill att läsaren ska kunna tillgodogöra sig genom att läsa vårt arbete. Styrmännen som intervjuades berättade att de upplever att det är vanligt med fartyg som inte följer sjövägsreglerna..

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina Kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Efter drygt två års arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli år 2000. Programmål, kursplaner och kursmål hade tagits fram och en av de nya Kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, människa, samhälle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts på det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mått av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. Innehållet fokuserade också på processer istället för på produkt och material.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares syn på planering och hur ämnesplanering för Kurser och lektioner fungerar i ämnena Geografi och Idrott och hälsa. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning använts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilärare och fyra idrottslärare på fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, där svaren delas in i kategorier.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande revisionsföretag i Sverige.