Jag har med hjÀlp av en enkÀt undersökt vad en grupp elever frÄn NT-gymnasiet i JÀrfÀlla sjÀlva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgÄtt. Jag har tittat pÄ, om de anvÀnt sig av kunskaperna nÀr de gjort presentationer i andra Àmnen och om de tror att de fÄtt högre betyg i andra Àmnen pÄ grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gÄtt en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gÄtt, nÀr de gör presentationer i andra Àmnen? Jag har undersökt om de ocksÄ upplever sig ha fÄtt andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhÀllsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utlÀsas av enkÀtsvaren.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Investeringsprocessen i Driconeq AB Ă€r en dynamisk och i mĂ„nga avseenden spĂ€nnande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta dĂ„ vi ville göra en explorativ undersökning pĂ„ djupet snarare Ă€n att undersöka generella fenomen. Driconeq AB Ă€r enligt sig sjĂ€lva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmĂ€ssiga förutsĂ€ttningar.Ägarstrukturen i företaget dĂ€r sex av sju lika stora Ă€gare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och nĂ€rhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just nĂ€rheten till produktionen var en stor bidragande orsak till anvĂ€ndandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen Ă€r mer insatta i hur produktionen ?pĂ„ golvet? ser ut.

Sammanfattning - Abstract Titel: Kritiska aspekter i en intern varumÀrkeskampanj och betydelsen av demEn studie om anstÀlldas attityder i ett fallföretagFörfattare: Martina Karlsson och Susanna Vestin Handledare: Thomas Michel Institution: Blekinge tekniska högskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj. Metod: En kvantitativ enkÀt kommer anvÀndas vars svar kommer testas i en hypotes.Slutsats: Regionala skillnader rÄder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumÀrkeskampanj Àr uppföljning, Äterkoppling, tydlighet och strategi. Nyckelord: intern varumÀrkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumÀrkesplattform.

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förstÄelse för andragradsfunktioner genom att anvÀnda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som lÀste kurs 2c. Eleverna arbetade tvÄ och tvÄ med en uppgift som gick ut pÄ att se vad som hÀnder med grafen nÀr man byter vÀrde och tecken pÄ variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus pÄ den matematiska processens förmÄga att stödja lÀrandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns bÄde nack- och fördelar att anvÀnda GeoGebra.

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

En undersökning genomfördes i en delkurs av naturkunskap, dÀr undervisningen bedrevs genom öppna frÄgor. Fokus var att eleverna skulle anvÀnda sin kunskap. De fick presentera resultatet av arbetet i form av ett rollspel och genom att skriva en artikel. Syftet med arbetet var att Àndra elevernas instÀllning till naturvetenskap, speciellt i miljöomrÄdet.Resultatet av delkursen undersöktes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Den huvudsakliga slutsatsen var att flertalet elever upplevde naturvetenskap och miljö som mer engagerande och allmÀnbildande efter avslutad kurs.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elevernas kunskapsnivÄ i Ärskurs 3 inom livsmedelshygien samt att fÄ en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmÄlen. Ytterligare ett syfte Àr att ta reda pÄ nÀr eleverna anser att de lÀr sig bÀst. Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av en enkÀt dÀr vi fÄr reda pÄ elevernas instÀllning och kunskap om hygien. Av de elever som hjÀlpt oss med enkÀten, stÀllde nÄgra Àven upp pÄ en intervju . Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krÀvs för att arbeta som sjÀlvstÀndiga yrkesmÀn/kvinnor. Hygienen Àr inte tillrÀckligt god ute pÄ restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat Àr i elevernas yrkesutbildning det brister.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristÄende kurs i musikskapande dÀr de komponerade och framförde musik. Med utgÄngspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förstÄelse för den kompositoriska processen och förutsÀttningarna för den.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jÀmstÀlldhetsfrÄgor som enligt kurs- och lÀroplaner ska behandlas i undervisningen. En jÀmförelse görs mellan lÀroböcker frÄn tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att pÄ sÄ sÀtt försöka pÄvisa en förÀndring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring lÀroböcker gÀllande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. LÀro-och kursplanernas intentioner stÀlls mot lÀroböckerna, i syfte att pÄvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag anvÀnder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i sÄ kallad och-historia.