För nya studenter vid högskola eller universitet Ă€r det ofta mĂ„nga system och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€nja sig vid. Just vid Kungliga Tekniska Högskolan, och speciellt pĂ„ ICT-skolan i Kista, Ă€r det mĂ„nga informationssystem att hĂ„lla reda pĂ„. DĂ€rför erbjuder ICT-skolan kursen ?II1310 Introduktionskurs i datateknik?, som trots namnet Ă€mnar introducera nya studenter i skolans IT-miljö. Även om detta inte framgĂ„r av kursnamnet syftar kursen ocksĂ„ till att ge en kunskapsgrund inom programmering.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

I en fÀltstudie pÄ grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser pÄ lÀrande kring Lego. Syftet med studien Àr att ge ett bidrag till förstÄelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och dÀrmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar ocksÄ om att lÄta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berÀttandekultur och kunskapande.FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilket sÀtt blir olika genusperspektiv framtrÀdande i byggandet med Lego? Hur framtrÀder skillnader mellan pojkar och flickor? PÄ vilket sÀtt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, dÀr eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Denna uppsats har till syfte att utforska pÄ vilket sÀtt anvÀndning av LEGO-teknik i teknikundervisning pÄverkar utvecklingen av Àmnesspecifika förmÄgor samt samarbetsförmÄga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lÀrare och elever har om anvÀndning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning. Eleverna i Ärskurs nio pÄ en grundskola i SmÄland, hade under nÄgra veckor undervisning i teknik, med fokus pÄ ?GrundlÀggande elektronik och elektroniska komponenter? (som en del av det centrala innehÄllet för Ärkurs 7-9 inom omrÄdet tekniska lösningar). Avslutningen pÄ arbetsomrÄdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjÀlp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

LKAB Wassara Àr ett företag som tillverkar sÀnkborrhammare till vattendrivna borrsystem för gruv- och anlÀggningsindustrin. Företaget gÄr i nulÀget igenom stora förÀndringar med mÄl att expandera. En del av förÀndringarna innefattar ledtidsreducering vilket var grunden till detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet inriktades pÄ möjligheterna att förkorta ledtider i Wassaras produktion genom att undersöka de processer företaget har hos leverantörer. Syftet var att ta reda pÄ om det finns nÄgon process som med fördel kan utföras i egen regi.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. Metoderna jag anvÀnt mig av Àr filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkÀter. I studien observerades barn för att ta reda pÄ hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda pÄ möjligheterna kring hur materialet lego kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. NÄgra barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förstÄelse.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur eleverna i Ă„ldern 7-8 Ă„r talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi anvĂ€nde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjĂ€lp av vĂ„rt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vĂ„rat material.Resultatet i studien visade pĂ„ att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och anvĂ€nder sig av olika former av talsprĂ„k. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjĂ€lp av immaterialrĂ€ttsligt skydd: Om, och hur, det Ă€r möjligt för ett företag att anvĂ€nda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel pĂ„ en attraktiv marknad?Om vĂ„ra utvalda respondenter ansĂ„g att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrĂ€tt vĂ€ljer att nischa sitt produktutbud? Om patentrĂ€tten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gĂ€llande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rĂ€tt att utfĂ€rda tvĂ„ngslicenser i PatentrĂ€tten som Ă€r generaliserbar och lĂ€ttare att tillĂ€mpa Ă€n den vedertagna?Detta Ă€r en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strĂ€vat efter att fĂ„ en helhetsför-stĂ„else. DĂ€rför har vi varit öppna med vĂ„r tanke med arbetet för vĂ„ra respondenter, och Ă€ven försökt hĂ„lla oss objektiva genom arbetet. NĂ„got som emellanĂ„t varit svĂ„rt dĂ„ vi har en för-förstĂ„else och Ă€ven en ifrĂ„gasĂ€ttande ansats. I början av arbetet lĂ€ste vi pĂ„ och samlade in intressant litteratur för att öka vĂ„ra kunskaper i Ă€mnet.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Syftet med detta examensarbete Àr att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hÀlsopedagogik. Studieplanenen utgör en delkurs. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella Àmnet har underteckand framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektioner pÄ 60 minuter..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan lÀroplanernas vÀrde-grundsbeskrivning och kurs-/Àmnesplanerna i svenskÀmnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskÀmne genomsyrat av vÀrdegrunden. Det Àr framför allt tvÄ fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebÀr de nya styrdokumenten att lÀrarna mÄste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra mÄste vÀrdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket Àven inbegriper all undervisning i alla Àmnen. Undersökningen har inne-burit att lÀroplanernas vÀrdegrundsbeskrivningar och svenskÀmnets kurs-/Àmnesplaner har analyserats och jÀmförts frÄn Ärskurs 7 till och med gymnasiet.