Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.

     Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida.

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-länderna, ett resultat som dessutom över tid försämrats mest bland deltagande länderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagändring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats är att följa upp hur lagändringen kan komma att ge en förändring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts där lärares tankar och erfarenheter gällande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förändringar denna lagändring kan medföra undersöks. Dessa förändringar har sedan satts i relation till inlärningsteorier och med vad forskning menar att framgångsrik matematikundervisning är.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i ämnet svenska. Studien är genomförd utifrån en fenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i årskurs 1-3 på olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fått information om lärares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lärarna inte anser sig få den fortbildning vilken skulle underlätta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det råder även en viss osäkerhet kring vilka kunskapsmål som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lärare efterfrågar gemensamma mallar för kommunen.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin Kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet ? talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin Kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.