Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP.

Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsättningar till att använda intranätet för Kunskapsspridning. Även vilken roll som intranätet har för användarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som många gånger uppkommer med intranät, att organisationers förväntningar på intranät inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranät kan användas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att använda lärande som ett sätt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgångar.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till Kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag är organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och Kunskapsspridning.Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse.

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv Kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. .

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Kunskapsomvandling och -spridning är viktiga processer i organisationen. Det kan dock uppstå svårigheter med att genomföra dessa processer då begreppet kunskap omfattar uttalad och tyst kunskap. För att undersöka hur konsult- företag kan arbeta med att omvandla och sprida kunskap som fordras vid etablering av kundrelationer användes teorierna om den sociala inlärningscykeln och kunskapsskapande samt genomfördes fallstudier. Resultatet av studien visar att det finns likheter mellan de olika konsultföretagens användning av metoderna deduktion, induktion, observation, formella och informella möten för omvandling och spridning av kunskap. Olikheter som finns i sätten att omvandla och sprida kunskap, beträffande etablering av kundrelationer, tyder på skillnader i företagskultur och verksamhet som konsultföretagen bedriver.

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och Kunskapsspridning ommetoden är bristfällig.

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

I dagens industrisamhälle är tid en bristvara och för att snabbt lösa en komplex uppgift har konsultanvändning blivit allt vanligare. Samtidigt har företag farhågor att konsulter enbart tar företags kunskap och sprider vidare, kanske till en konkurrent. Därför reglerar företagen sin kunskap mot konsulterna. Denna studie har byggt på att besvara hur denna reglering görs och vilken typ av kunskap som är känslig och behöver regleras. En litteraturstudie och intervjuer har gjorts för att kunna besvara frågeställningarna.

The purpose of this thesis is to study how organisations are working with repatriation of employees who have been working abroad, especially regarding how their experiences and competences are being utilised and transferred within the company. A qualitative abductive method is used, since the aim is to obtain an understanding of this phenomenon. The main source of information has been 21 interviews. The interviews were executed in two steps; a preliminary study with nine Swedish organisations was followed by our main study, containing 12 interviews with repatriates, their colleagues, and personnel employed at the International Assignment departments at Scania and Volvo. The conclusion of this thesis is that large Swedish companies, which have Swedish employees working abroad do not seem to be working with repatriation according to suggestions given by the theories, even though their performances are better than earlier research implies.

Forskningsrön tyder på att organisatoriska och sociala faktorer är den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. Förespråkarna för involvering av användarna för lyckad implementering är många. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation där det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har påverkat organisationens anställdas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och Kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebära större acceptans hos användarna, då de får förståelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssättet, det vill säga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte påverkar utfallet av användarnas acceptans gentemot ERP-systemet, så länge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Background: Society of today is characterised by greater dynamics and a constant demand for innovation and fresh ideas. This development is often named "the new economy" or "the knowledge society". Independent of how one chooses to name this society, most individuals seem to agree upon the fact that knowledge grows more and more important. New competencies, such as new knowledge and new forms of organising, will be demanded for corporations to be successful in the future. In recent years it has become more common with corporations based on projects.

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna.