I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som anvÀnds i nÄgra musiklÀrares undervisning, hur de anvÀnds, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tÀnkas vara. Vi har Àven försökt tolka vilken attityd musiklÀrarna har till anvÀndandet av dessa verktyg och om den kan sÀgas vara beroende av Älder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem smÄ eller mellanstora svenska stÀder med olika typer av musiklÀrarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör Àmnet intressant och relevant; att ny teknik Àr en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar ocksÄ upp nÄgra aspekter pÄ inlÀrning; sociokulturellt perspektiv ? synen pÄ lÀrande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlÀrning pÄverkas beroende pÄ hur stoff presenteras.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Det har lÀnge funnits ett behov av kunskapsorganisatoriska redskap för att underlÀtta informationsÄtervinning av den barn- och ungdomsskönlitteratur vars innehÄll pÄ olika sÀtt bryter mot traditionella könsroller och genusnormer. Inte minst kommer efterfrÄgan frÄn skola och förskola. I Àmnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns tre Àmnesord som har formulerats för att möta detta behov: ?Starka flickor?, ?SjÀlvstÀndiga barn? och ?KÀnsliga barn?. Denna uppsats utvÀrderar dessa Àmnesord samt kommer med konkreta förslag pÄ förbÀttringar.

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvÀrlden i stort och har blivit nÄgot av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvÀndare i u-lÀnder Àn i i-lÀnder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att anvÀndningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg pÄ vÀg mot ökad tillvÀxt och en av förutsÀttningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet Àr en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutÀndan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv Àven sjÀlsligt. Arbetet Àr ett projekt i hÄllbarhetens tecken och Àr tÀnkt att fungera som inspiration och att ge ljus Ät en viktig frÄga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnÄs genom att fÄ inspiration av och sÀtta fokus pÄ realiteter i utvecklingslÀnder och undersöka om resultatet har potential för överföring och anvÀndning i hela vÀrlden.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

Idag erbjuder webben enorma mÀngder likartade produkter och information vilket har medfört att anvÀndarna stÀller allt högre krav pÄ webbplatsens innehÄll. Om webbplatsen upplevs som förvirrande, om det tar tid att hitta information eller utföra en viss handling ? fortsÀtter anvÀndarna vidare till nÀsta webbplats. Resultatet blir att företagen som vill synas pÄ webben mÄste investera allt större resurser för att stÀrka sin position pÄ marknaden. Resurssatsningar kan ha betydande pÄverkan för företagets ekonomi.

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Det uppmĂ€rksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprĂ€tthĂ„lla en trovĂ€rdighet. PĂ„ grund av dĂ„ligt utförd kommunikation vid sjĂ€lva kriserna kan förtroendekriser uppstĂ„. ÄmnesomrĂ„det kriskommunikation hĂ„ller pĂ„ att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsomrĂ„det och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktĂ€r. Forskningen sker ad hoc och istĂ€llet för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

Anledningen till att den mÀnnskliga kognitionen Àr intressant att undersökaÀr dÄ grunden för vad som Àr bra eller dÄlig design ligger i det mÀnskligasÀttet att lÀsa av och förstÄ omvÀrlden. Det handlar om att förstÄ varför enviss information sticker ut ur ett grÀnssnitt medan en annan knappt lÀggsmÀrke till; vad som gör det lÀttare att förstÄ; eller att komma ihÄginformation. Den hÀr kutymen beskrivs med begreppet MII ? MÀnniskainformationinteraktionoch har sitt ursprung frÄn MDI ? MÀnniskadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhÀr studien Àmnade undersöka var vilken Àr den bÀsta visualiseringen avstatisk information ur de mÀnnskliga kognitiva förutsÀttningarna.

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.