Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Stationsmiljön ? ökad tillgÀnglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tÄg tider och vÀnta, Àr ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag Ät Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjÀlp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgÀngligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstÀta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för fÄ en ökad förstÄelse resenÀrernas rörelsemönster i rummet samt för att fÄ en förstÄelse för hur tillgÀngligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gÀllande tillgÀngligheten till dessa tre funktionerna pÄ de mindre stationshusen.Jag har med hjÀlp av resultatet frÄn metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger pÄ att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vÀgleda resenÀrerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det hÀr arbetet bygger pÄ att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och dÀrmed öka tillgÀngligheten till dessa.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

Customer Relationship Management (CRM) Àr ett ofta anvÀnt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMÀr anvÀndningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptÀckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mÀngderdata genom mÀnniskors anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmÀngd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar anvÀndas föratt beskriva stora datamÀngder. Syftet med denna studie har varit att geökad förstÄelse för hur Big data kan anvÀndas inom CRM.

Demenssjukdom Àr en av vÄra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt Àldre ökar ocksÄ prevalensen att drabbas. Det kan ta flera Är innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen Àldre som utan hjÀlp frÄn samhÀllet helt sköter omvÄrdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir ocksÄ belastningen pÄ den som vÄrdar allt större och mÄnga nÀrstÄendestödjare visar symtom som depression, utbrÀndhet, oro och Ängest och det Àr dÀrför viktigt att denna stora grupp i samhÀllet uppmÀrksammas som ett folkhÀlsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den anvÀnda metoden var en manifest innehÄllsanalys och studien visade att det stöd som efterfrÄgades mest och gav den största effekten i form av reducerad vÄrdtyngd, var nÀr den sjuke fick möjlighet att vistas pÄ dagvÄrdsverksamhet.

Under och efter flodvÄgskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i bÄde planering och förmÄga. Skolverket fann Är 2006 att det finns skolor dÀr personalen inte Àr medveten om att en beredskapsplan finns, Àven om den generellt sÄgs som viktig. En genomförbar beredskapsplan Àr viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det rÄder brist pÄ undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framstÀller en beredskapsplan.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) anvÀnds i allt högre omfattning i undervisningen. FrÄgan Àr om och hur undervisningen förÀndras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur anvÀndningen av IKT inverkar pÄ elevernas agerande i nÄgra olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrÄn hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fÄtt tillgÄng till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehÄllet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

I den hÀr uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan anvÀndas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrÄn ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det förkommer underprissÀttning och om den bestÄr de första fem mÄnaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförÀndringar efter börsintroduktioner har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar frÀmst förklaringar till varför en underprissÀttning sker samt hur publicitet och informations asymmetri pÄverkar prissÀttningen. Teorier som berörs Àr bland annat ?Winners Curse?, ?Cascade theory? och ?Signalling theory?.VÄra empiriska data kommer frÀmst frÄn bolagens prospekt samt kursinformation frÄn AffÀrsvÀrlden och Stockholmsbörsen.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera anvÀndningen av lÀrplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjÀlp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer dÀr fem elever, tre lÀrare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lÀrarna behÀrskade modern teknik i vÀldigt varierande grad. LÀrarnas instÀllning till Fronter skilde sig ocksÄ mycket Ät. De intervjuade elevernas förhÄllande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmÀnhet var förhÄllandevis lika.

According to Food and Agriculture Organization newsprint is defined as: Uncoated paper, unsized (or only slightly sized), containing at least 60 percent of mechanical wood pulp. The consumption of newsprint in Sweden was just over 798 000 tonnes in 2009, which represents approximately 90 kg per person. Although there are studies that predict a drastic reduction in newsprint consumption in the Western world, there seems to be a clear difference between forecasts for the future given by statistical analysis of newsprint consumption and forecasts given by experts in the industry. The former predict a continuing increase while the experts see a coming decrease in consumption.In this report, both demand and business strategies of newsprint in Sweden are studied. The study also presents a forecast of the future which is based on historical data and qualitative interviews.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklÀrares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) anvÀnds inom svenskÀmnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder Àven vilka faktorer som gymnasiesvensklÀrarna anser pÄverkar anvÀndandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklÀrare, verksamma pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem dÀr lÀrarens professionella kunskap, sett bÄde till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien Àr att IKT Àr ett fenomen vars roll inom svenskÀmnet Àr mycket mÄngfacetterad, dÄ varje svensklÀrare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska anvÀndas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjÀlpmedel, dÀr PowerPoint Àr det IKT-verktyg som tycks anvÀndas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT mÄnga gÄnger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna Àn för lÀrarna, men att IKT utanför klassrummet mÄnga gÄnger Àr en central faktor för lÀrarens arbete.